KroKKoFin.

Mössförsäljning!

2011-09-25T22:02:00.002+02:00

Mössverkstaden har slagit upp sina portar och nu är webbshopen uppdaterad med höstmössor. Välkommen in! Klicka på bilden.

Min lilla donna!

2011-09-17T08:47:00.000+02:00

Tiden går så fort och snart är min minsting 18 månader gammal. Dagisinskolning är avklarad med glans och nu börjar även hösten göra sig märkbar. Därför fick min lilla uggleunge en ny mössa. Fast inte denna på bilden (den är till shoppen). Hon blev bara så söt på just denna bild att jag ville stoltsera lite med just den.

Ny i mitt team!

2011-09-10T21:53:00.000+02:00

Jag kan stolt presentera min nya medhjälpare i syverkstaden. KroKKoFin kommer dyka upp med jämna mellanrum för att informera mina kunder om erbjudanden och nyheter.

Livet är som vanligt igen....

2011-08-25T21:26:00.000+02:00

...och det är precis så som jag vill ha det.

Som ni säkert märkt är det lite glest mellan inläggen här och det beror på den enkla anledning att livet har återgått till sin vanliga vardagslunk igen. Men "vanlig" menar jag den tiden i livet då både jag och maken min arbetar och ungarna är på dagis och i skolan. All föräldraledighet är slut, så när på en del sparade dagar som kommer plockas ut lite sporadiskt under de kommande årens lopp.
Arbete, pendling, hämtningar och lämningar på två olika ställen tar sin lilla tid. Därefter följer matlagning, köksröjning, kvällsröj och nattningar nästan så fort man kommer innanför dörren. Har man tur har man ork kvar till att sköta relationen `mamma-pappa´eller kanske ge sig ut och motionera lite därefter.
Hursomhaver så har sömnaden blivit ganska lågt prioriterad. Åtminstone den typen av sömnad som innebär att ta beställningsjobb. Tanken var att jag skulle ta det lite lugnare och istället sy upp ett lite större lager som jag kan ha och visa på marknader, för bekanta osv. Men det har fastnat vid att sy till mig själv istället. Nästan uteslutande till mig själv. Sydde en mössa till stordonnan idag, men annars är det mycket ego-sömnad.

Och det är faktsikt så här jag vill ha det. Jag har hittat en kaotisk balans som gör att jag faktiskt hinner laga både god och rolig och omväxlande middagar OCH har tid att springa 2-3 ggr i veckan. Jag deltar alltid i nattningar som innebär "fung-bok", Bamse-tidning och pekbok och även en hel del småprat i sängen nu när ett av barnen börjat skolan. Mycket funderingar måste ventileras nu när man är skolpojke ju :-)

Jag känner inte längre att jag måste ´slåss´ för att få tid vid symaskinerna för dessa lockar bara när allt faktiskt är lugnt. Och lugnt är det inte speciellt ofta med tre barn i huset. Och alla barn envisas med att vara i köket där jag syr. Fast de har både sovrum och lekrum att vara i. Men det är mysigt. Vårt kök är vårt allrum. Här leks det med lego på köksbänken, tittas på Toystory och jagas katt samtidigt som maken diskar och jag lagar mat. Skit i symaskinerna. Jag föredrar familjeumgänge.
Men när ungarna somnat händer det ibland att mina vänner maskinerna åker fram en stund. Och det är som terapi. Dagens alla funderingar flyger sin kos i takt med att nålarna och trådarna äter sig igenom tyglagerna.

Drömmarna om att sälja i lite större skala än bara till bekanta och marknadsbesökare finns ännu kvar men äntligen har jag kunnat bli ´vän´ med drömmen och inser att allt har sin tid. Och just nu är inte ´min tid´. En del beställningar kommer jag fortsätta ta ibland....de som lockar. Men de flesta kommer jag säga nej till.

Det kommande året kommer jag lägga ner tid på mig själv: motion för att göra kroppen glad, rolig matlagning för att göra även ögonen och sinnet glada, kläder till mig själv för att själv få njuta av mina sömnadstalanger. Men framför allt tid till att vara med barn och make. Tid till att bara finnas. För tre veckor sedan skrev jag in i kalendern att helgen som kommer nu "ska vi göra ingenting och bara vara hemma". Det var tydligen ett taktiskt drag av mig för när en av makens vänner ringde och ville bestämma för umgänge såg maken i kalendern att jag ville ha en hemmahelg med bara familjen...och sa att de fick träffas en annan helg istället.
Jag tror att dessa helger fyllda av ´ingenting´ är lika viktiga som allt annat vi skriver in i våra kalendrar. Saker som vi inte vill glömma som tex födelsedagar, läkartider, möten osv. Det är i det där ´ingentinget´ som mina idéer och tankar får näring.

Så ta en paus från maskinerna och tillåt er att känna vardagen som blåser förbi medan ni kämpar med både dagtidsjobb och sömnaden av beställda barnkläder och barn och make och umgänge med vänner och nattningar och städning och matlagning och..och...och...och....Ja det finns hur mycket som helst. Låt symaskinerna stå i 14 dagar. Så ska ni se att ni känner er både mer harmoniska och fyllda med både nya idéer och sylusta när dessa dagar passerat.

Kram till er alla därute!

Tävling! Vinn en pösblus till dig själv!

2011-08-19T17:30:00.000+02:00

Slutade jobb kring lunch idag och hade redan igår bestämt mig för att tillägna symaskinen en del av eftermiddagen. Här är resultatet - Ännu en pösblus! Har sytt en del sådana här till mina döttrar och gillar modellen skarpt till mig själv också. Just detta tyg har jag velat sy av till mig själv väldigt länge och då är det ju skönt att man blir nöjd med plagget också.

Såg häromdagen att jag börjar närma mig 30000 besökare och därför började jag spåna på en tävling. Vinsten är en pösblus till dig själv. I stl S, M eller L. Tygvalet gör jag själv, men den som vinner får säga sitt om färgval. Om man inte vill vinna en pösblus till sig själv kan man istället välja en till sin dotter. Eller son om man så önskar. Men då bara i stl. 62/68, 74/80, 86/92 eller 98/104.

Hur gör man då för att få vara med och tävla. Jo, det är enkelt. Jag bestämmer att den som blir den 120nde följaren (via google) eller den som lägger kommentar nr.2000 blir vinnare i tävlingen. Det som inträffar först avgör. Med andra ord finns det inget fast slutdatum på tävlingen. Det kan gå snabbt, men det kan också ta några månader.

Se nu till att kommentera här ofta och mycket.... För det kan gå ganska snabbt! Framför allt så ÄSLKAR jag att läsa alla goa snälla uppmuntrande kommentarer jag får :-)

Trevlig helg!

Sprid gärna tävlingen genom att göra ett inlägg i er blogg eller länka hit via en gadget/widget.

Ego-sömnad!

2011-08-14T16:50:00.002+02:00

Det duggar inte tätt av inlägg just nu men det känns ganska naturligt då det ju är sommar och man har så mycket annat för sig. Men mindre bra väder bjuder på lite fler stunder vid symaskinerna och under sommaren har ego-sömnaden gått på högvarv till skillnad från annars. Tröjan/blusen här är en av de senaste kreationerna. Fyndade tyget på den allra första loppisen jag besökte i början av sommaren. Sydde den efter ett mönster som jag gjorde förra sommaren men fick göra lite ändringar längs vägen.

Faktiskt så är det inte bara blusen jag sytt....

Har även sytt byxorna som jag har på mig!

Byxorna som ni kan se i föregående inlägg krävde lite modifieringar och när jag väl ritat om mönstret var jag så sugen på att sätta igång att sy ett par direkt. Har köpt ett tyg som är tänkt att bli byxor, men innan jag är HELT NÖJD med mönstret är det andra tyger som får "sätta livet till". Men jag har lärt mig så mycket över det gångna året att även testprojekt kan bli väldigt lyckade så därför är det lika bra att var noggrann med de stackarna också. Och dessa byxor (ja även blusen) är jag helnöjd med!

Idag är sista lediga dagen denna sommaren och snart börjar allvaret på riktigt. Det är inskolning av vår lilldonna på dagis och storingen börjar skolan på torsdag. Idag har vi träffat farfar på hans segelbåt och äntligen är lilldonnan inte livrädd för honom. Äntligen kan farfar få pussa och krama och gosa med även henne.

Byxor till migsjälv!

2011-07-23T22:30:00.000+02:00

Inte en jättebra bild, men passformen syns tydligt i alla fall.

Ego-sömnaden går på full-speed just nu. Syr mest till mig själv nuförtiden känns det som och det är himla skoj. Att sy till andra, till framtida marknader, på beställning etc känns för mig helt off just nu (men visst inträffar det) och även om jag då och då vissa kvällar spenderar så mycket tid vid symaskinen att jag till sist bara vill kräka på den så ger just ego-sömnad en stor mersmak. Särskilt när man blir nöjd med sakerna.

Första gången jag sydde ett par byxor till mig själv var när jag var i 20-årsåldern. Det började med att jag hade ett par favoritbrallor, som jag sen hade problem med att hitta fler modeller av. Därför sprätte jag upp dem med syftet att återskapa ett par likadana. Allt med mammas hjälp. Det är av henne jag lärt mig sy. Henne och det kära "internettet" *skrattar* och den envisa syslöjdsläraren från skoltiden.
Jag försökte mig även på att sy ett par mammabyxor när jag var gravid med mitt andra barn. Men inga av dessa byxor blev bra. Åtminstone så använde jag dem inte särskilt mycket.

Men nu har jag fått till det! Av någon anledning har jag alltid haft för mig att en kvinna ska äga många byxor. Vet inte varför, men alltid när jag är ute och shoppar så är det byxor jag har en förkärlek till. Och därför bestämde jag mig för att sy ett par byxor till mig själv. Jag började med att mäta mig själv både här och där. Sen försökte jag rita ett mönster. Jag rotade fram ett loppisfyndat underlakan och testsydde ett par i detta tyg. Dem blev bra förutom att innerbenssömmen vred sig och hamnade mitt fram på foten. Jag bad då min make att rita två streck med en röd märkpenna på insidan resp. utsidan av benet där han ansåg att sömmarna borde vara placerade. Sen klippte jag upp detta byxben längs med linjerna han ritat och gjorde om mönstret. Därefter konstruerades byxan ni ser på bilden. Och även om det fortfarande återstår en del mönsterändringar så är jag jättenöjd med min kreation. Chansade och tog ett "lagomfin-tyg" ur gömmorna och vilken tur att jag gjorde det eftersom jag blev ganska nöjd. Vore ju synd om jag slösat bort 3 timmar på att sy en skitsnygg modell......i enkel tradig lakansväv. Nu kan jag ju använda det jag sytt även om det inte är helt perfekt.

Ni kan inte se det på bilderna men större delen av linningen har isydd resår i sig. Där är även blixtlåsgylf samt två tryckknappar fram. Allt med extra tanke på att det ska sitta skönt för den som har lite mer valkar än önskvärt *ler*. Finns även fickor på baken samt fickor fram till. Valde att ha påsliknande fickor. Tyvärr räkte inte lagomfin-tyget till alla detaljer och därför har jag fått ta ett randigt tyg till fickpåsarna istället. Men det blev ganska fint enligt mig själv.

Bilderna är tagna under dagen hos min moster som höll i vår årliga släktträff. Den stund då det inte regnade var min mamma med mig ute i trädgården för att fånga byxorna "live".

Efter släktträffen var jag en stund på 50-års-galej och till födelsedagsgrisen hade jag sytt ett pocketfodral. Grisen var faktiskt min kära arbetskollega och hon sitter alltid och läser på bussen på väg till jobb. Åtminstone ända fram tills jag också hoppar på bussen och stör henne *skrattar*. Eftersom hon själv också sytt en hel del i sitt liv tyckte jag det var solklart att det var en hemsydd present hon skulle få. Känner inte ni andra också ibland att vissa personer vill man bara ge något som man sytt själv....annars kommer ni hellre tomhänta! Så känner jag ofta.

Dagen har regnat bort, men då jag är en årstids- och väderomslagsmänniska har jag bara tyckt att det varit otroligt mysigt! Men nu hoppas jag på lite sol framöver så man kan vara utomhus utan att bli blöt.

Blus (?) till mig!

2011-07-18T23:44:00.000+02:00

Den här blusen har fått liv under de senaste tre dagarna. Suget efter att sy till mig själv har blivit större och större och jag använde ett gammalt mönster för att sy denna. Fast först "la jag till lite här och tog bort lite där". Ni vet ju hur det brukar vara.

Det är en lite kortare variant som passar bra att ha till byxor. En väldigt bra modell om man har en mage som man vill dölja. Luftig och vid men ändå med snygg passform. Utan snöret i halsen är ringningen JÄTTESTOR, men tack vare ett kantband får den perfekt storlek och ger ett snyggt rynk och fint fall till hela blusen. Ärmarna har fått bli trattformade och är i s.k. 3/4-version.

Och jag måste ju även berätta att den är sydd av ett påslakan som jag köpte på Lions eller dylikt ställe förra året. Har inte riktigt vetat vad jag skulle ha det till och när jag valde ut just detta tyg till denna blus var tanken främst "det är bara lagom snyggt så det gör inget om det går åt fanders". Men jag blev helnöjd! Men det kommer följa fler "ta bort - lägga till" i mönstret innan jag klipper till tyg till nästa blus och då kommer jag ta till fintyget istället. För nu vet jag ju att det blir bra *ler*.

Den har blivit invigd under dagen som ni ser.

Maken min tog de fina korten och såklart fanns där fler familjemedlemmar som ville agera modell...

....så här är ett litet familjekort (-make).

Monkey-fun!

2011-07-17T20:06:00.001+02:00

Förra veckan tog jag med mig sonen till Gittes och tanken var inte att gå dit för att köpa något särskilt, men hem kom jag med tre olika tyger - alla tyger som sonen valt. Han såg det ena direkt när vi kom innanför dörren och tittade på mig med sina valpaögon och frågade: Kan du inte sy en kortärmad tröja av detta tyget till mig?
Och visst smälter man när ens påg som ska börja skolan efter sommaren FORTFARANDE helst av allt vill att jag ska sy till honom!?! Så det blev det där randiga tyget, detta apiga och ytterligare ett. Ni får se tygerna jag pratar om när de tagit formen av kortärmade tröjor.

Denna t-shirt är sydd i stl 122/128 och är en aning lång, men det är precis så jag vill ha det. Mätte pojken innan jag började sy och till min stora överraskning hade han vuxit hela 4 cm sen i våras. Så nu är det 121cl som gäller....och då blir det ju 122/128 som är mest praktiskt.

På flykt...

2011-07-16T16:39:00.000+02:00

...ifrån hemmet och maken. Usch så hemskt det låter. Men det är inte så hemskt. Vi har bara varit lite sjukdomsdrabbade senaste veckan och efter att förkylningen sakteliga betat sig igenom oss en efter en var det nu makens tur. Och ni kan ju själva räkna ut hur ekvationen "tre barn som knappt varit utanför huset på 3 dagar - sjuk make - uttråkad fru" artar sig *ler*. Så jag tog ungarna och flydde fältet några timmar idag för att ge oss alla lite ro i våra själar.

Efter att ha laddat med lördagsgodis och medhavd picknick körde jag en sväng inom mitt jobb för att hämta lite kvarglömda saker som jag ansåg mig behöva här hemma (trots ledigheten). Därefter körde vi till Degeberga marknad. En marknad som jag aldrig tidigare besökt. Men efter att ha läst i bloggen Naima´s att Jennifer skulle stå där och sälja sina underbara barnkläder (samt att jag läste på nätet att den marknaden ska ha en omtalad hantverksgata) var jag bara tvungen att dra dit. Tycker det är så trevligt att träffa andra bloggare och nu har jag stött på Jennifer en hel del gånger IRL. Och det är alltid lite roligt att se hennes underbara kläder. Hon har sådan känsla för design och färg och form den tjejen.
När jag var där var även huvudpersonen för hennes kläder där - söta Naima. Samt hennes man. Så han var fotograf och tog ett kort på mig och Jennifer. Sen tog jag några till *skrattar*.

Naima´s & Tesslan

Jennifer servar en kund!

Var bara tvungen att ta kort på denna färgklick!

Efter flera timmars frånvaro är jag nu åter hemma och utomhusvistelsen har tagit en del på sinnet nu efter att ha vant sig vid inomhusmiljön vi varit fast i några dagar.
Skulle egentligen ha lagt in en bild på en ny kjol jag sytt också, men eftersom jag ser ut som en fet blobb på kort i den får ni se den en annan gång när jag är på lite bättre humör *ler*.

3 år - och hur söt som helst!

2011-07-07T08:26:00.001+02:00

Alla i min familj tycktes ha något att göra i trädgården. En på upptäcksfärd....

...en sovandes i hammocken....

...och en rensade ogräs!

Jag som aldrig haft något sprudlande intresse för varken blommor eller trädgårdsarkitektur kände för att göra något helt annat.... Men ville ändå vara ute med de mina!

Dessutom så var där någon i vår familj som dagen efter skulle fylla 3 år. Och då måste ju mamma sy lite kläder!

Och igår morse mottog tjejan denna outfitten!

Kjolar är så himla lättsydda så en sådan fick det bli. Tyget är inhandlat på Gittes och är en fyndad stuvbit för 30 kronor. Räckte till en kjol till mig också, men den blev helt misslyckad så den fick återgå till tygrummet för att ändra form vid annat tillfälle.

Denna kjol är i stl 92 och den är sydd av två bitar tyg. Den ena är 58cm*19cm och den andre är 87cm*17cm. Bit 2 är alltså 1,5 gånger längden på bit 1. Jag började med att sy ihop varje bit till en rundel. Sedan overlockade jag en kant på varje rundell. Nästa steg på den lilla rundeln var at vika ner 5cm (den overlockade kanten) och med stickningar sy 3 kanaler att dra resår igenom.Den andra rundeln fållade jag med 1 cm (den overlockade kanten). Sen märkte jag med nålar ut 4 olika ställen på de kanterna som var kvar. Dvs de råa kanterna. 4 ställen på den lilla rundeln och 4 på den stora. Sedan nålade jag ihop dessa tillsammans. Eftersom rundel 2 var större än rundel 1 föll det sig naturligt att sy sprund i kjolen. Tycker det blir så himla vackert. Men var noga med att ni tänker rätt! Man nålar ju ihop styckena räta mot räta, vilket innebär att sprundet ska nålas på "bak och fram" om man nu kan säga så. Så det blir rätt när man vänder kjolen på rätt håll. Detta tänk missade jag helt när jag sydde kamoflaugekjol nr 2 till storskrutt häromdagen.

Allra sist klippte jag till resår som var 75-80% av skruttans midjemått och drog en sådan i varje kanal.

Även den vita blusen har jag sytt. Använde samma mönster som jag använde till den här. Men halvvägs insåg jag att jag ju glömt lägga till lite extra sömsmån i ärmar och midja. På den här är där ju muddar i ärmar och midja som förlänger den och ger den det där härliga puffet. Men i denna vita födelsedagsblus skulle jag istället använda mig av smockband. Först skulle jag fålla 1 cm både i halsringning, ärmar och midja för tyget var för sprött för att överleva min först tilltänkta rullfåll som jag älskar sååååå mycket. Därefter tillkom smockbandet som ju "drog ihop" halsringningen och ärmarna något närmre kroppen (om man nu kan säga så) än muddarna på den blåa blusen gör. Så istället för en stl 92 blev det en 86:a. Men sån tur var så kan hon ha den denna sommaren i alla fall.

Till mina barns förtret är jag väldigt dålig på att sy i mina namnlappar i kläder jag syr till mina egna. Men för att få den där riktigt fina känslan fick skruttan faktiskt plagg med både namnlapp, storlekslapp och tvättråd. En del av er lägger kanske märke till att jag har en annorlunda lapp än vad jag brukar. "af Tesslan" testade jag på några barnkläder ett tag men nu är jag mer inne på att använda KroKKoFin by Tesslan igen på barnkläderna och af Tesslan bara på vuxenplagg och på diverse småprylar som jag syr som tex väskor, pocketfodral och dylikt.

På lördag stundar det kalas och då ska jag och skruttan göra tårta som vi googlat fram. Outfittenovan ska hon ha på kalaset....men vi gör nog klokast i att vänta med att ta på den vita blusen tills tårtverkstan är avslutat *ler*.

Ha en skön dag!

World Scout Jamboree 2011

2011-07-02T07:47:00.000+02:00

I sommare är det scoutjamboree här i Kristianstad Kommun. Det är fälten utanför lilla Rinkaby som kommer få ta emot tusentals scouter från massor av olika länder i år igen. Senaste gången var sommaren 2007 och detta året kommer strax under 40000 scouter hit. Ja du läste rätt. 40000 extra invånare under 12 dagar. Om du inte besökte lägret för fyra år sen tycker jag definitivt att du ska göra det i år. För vuxna kostar det 150 kr och det är verkligen en upplevelse. För den som följer förfarandet där lite extra är här en blogg att följa. Man blir så glad över att se alla dessa människors videofilmer som verkligen återspeglar deras längtan och förväntan.

Ha en bra helg allihopa. Här regnar det, men jag har semester och då kan man ju bara vara glad.

In command!

2011-07-01T08:54:00.001+02:00

Sonen skulle följa med mig till Gittes och välja tyg till ett par shorts. Men rätt som det var så var där något annat som han hellre vilje göra. Med kommentaren "Välj du till mig mamma!" vände han på klacken och så fick jag själv gå iväg. Och jag synade nog vartenda hörn på Gittes.....och till sist hittade jag lite kamoflauge-tyger. Men det var inte det enklaste att välja tyg till honom.
Där jag stod på Gittes såg jag framför mig hur alla mina tre gullungar sprang runt i trädgården med kamoflauge-shorts och kamoflauge-kjolar. Därför blev det två kjolar och ett par shorts sydda. Dessvärre missbedömde jag storlekarna på kjolarna så den som var tänkt att bli stl 86/92 blev istället 74/80. Och den som skulle vara 74/80 blev nog då en 62/68. Lillasyster fick därför ta på sig den tilltänkta 86/92:an. Och den sitter ju bra.

Som vanligt är det väldigt svårt att välja vilka kort man ska lägga ut här i bloggen så här kommer nog de flesta som jag tog *skrattar*. Det var inte det lättaste att ta kort på två barn som samtidigt fått för sig att jaga en katt. Vårt nytillskott i familjen har börjat vara utomhus nu och det är SÅÅÅÅ roligt för ungarna att följa hans bravader på tomten.

Nyklippt gosse och allt!

Idag är min allra sista arbetsdag på jobbet, sen håller jag semester i några veckor. Därefter väntar ny arbetsplats och ny organisation....men med gamla kollegor...samt en del nya. Ikväll hämtar jag hem min stordotter som spenderat några dagar hos mormor. Och därefter får jag väl sätta mig vid symaskinen och komponera ihop en kjol till henne....i rätt storlek *ler*.

En produktiv vecka!

2011-06-26T23:02:00.000+02:00

För en gångs skull så flödar kreativiteten för fullt här hemma och livet känns toppen. En del av alsterna har ni redan fått se och här följer några till.

Min besatthet av vävt tyg fortsätter....

Lillskrutt är här draperad i ett tyg som jag köpte på Tradera för mer än ett år sedan. Om jag inte minns fel så ingick en bit av det tyget i min Funny Sunny Give Away som jag hade när jag var gravid med henne. Den var funny på så sätt att man vann extralotter om man gissade rätt på förlossningsdatumet (eller närmst).

Storskrutt är klädd i en likadan modell fast här är det "bajsfärg" som hon själv beskrev det (allt är bajs just nu). Ett vackert blommigt örngott i rosa fick "ge sitt liv" för att födas på nytt igen.

Sonen har uttryckt sitt missnöje den senaste veckan över att jag bara syr till tjejerna och inte längre till honom. Jag har alltid haft lite dåligt samvete för att jag först och främst väljer att sy till tjejerna. Men det är så mycket roligare att sy till dem. Dels så består mitt tygförråde till 75% av "tjejiga" tyger och även om jag inte har något emot att sy blommiga kläder till gossen så är det ju inte så kul att sy om jag vet att han ändå inte kommer ta på sig det. Dels så gillar jag lite puff och rysch och pysch.

Men ikväll tog jag mig i kragen och ritade ett mönster som jag velat få ner på plasten i år nu. Och vips så hade ett par shorts tagit form. Jag blev jättenöjd med resultatet och sonen verkade också glad. Men tygvalet tyckte han var lite "sådär" så i veckan ska han och jag ta en tur till Gittes så får han själv välja tyg. Detta rutiga köpte jag på Stoff och Stil för över ett år sedan. Var tänkt att bli ett par sommarbyxor till lillan förra året men så blev det ju inte.

En annan stor sak som hänt i min lilla familj är att vi idag blivit med katt! En 12 veckor gammal Lakrits! Sååååå söt. Och otroligt busig. Lakrits gillade inte alls kattburen som han var tvingad att vara i under bilfärden hem, men någon annan ÄLSKADE den. Storskrutt har ända sedan 9 månaders ålder haft en förkärlek för att krypa in i skåp och lådor....och tydligen så fungerar det alldeles ypperligt att bemästra burar på detta sätt också.

"Ballerina i bur" kallar jag detta fotografi ifall det någon gång skulle bli känt, *skrattar*

Hoppas ni alla haft en skön midsommarhelg. Nu väntar det en veckas arbete för mig och sen är härliga och långa semestern här för min del.

Min strategi att göra tre måsten innan jag får sy kommer då utökas med att "så mycket tid jag lägger ner på trädgården får jag sen ägna mig åt sömnaden". Annars kommer jag glömma stackars gräsmattan m.m. helt *ler*.

Vad ska jag göra nu, vad ska jag göra nu? Vad ska jag göra nu, vad gör jag nuuuuuu?

2011-06-21T23:04:00.000+02:00

Är för tillfället helt förälskad i bomullsväv!!!! Gärna gamla påslakan. Minns att jag var det förra sommaren också en period. Men nu är det EXTREMT! Det känns som att alla nya designs som jag ger mig på blir superbra och det ger ju bara mersmak.

Vad ska jag göra nu? Med alla jerseytyger menar jag.
(Låter dem bli hyllvärmare så klart men det känns som om de liksom ligger där och är ointressanta och passé bara).

Snart är det semestertider och jag ska vara ledig i nästan 6 veckor. Lääääängtar!!!! Då kan jag både sy, leka, laga mat, städa, dona, fixa, bygga, gosa, busa, kela, mysa, äventyra m.m. Med helt gott samvete.
För att kunna sätta mig vid symaskinen en vanlig arbetsdag måste jag först göra tre tråkiga måsten. Tex röja på diskbänken, hänga tvätt och dammsuga golvet på nedanvåningen. Eller varför inte städa toaletten, vika rentvätt och röja i lekrummet? Oavsett vad det är jag tar mig för så gör dessa tre måsten att jag sen kan sätta mig ner vid maskinerna med gott samvete. Då känner jag att jag har uppnått balans, även om det kanske ser ut som kriget i rummet bredvid som jag inte ser just då. Men jag har i alla fall inte ignorerat hemmet.

Förr var här mycket mer städat i mitt hem. Men då hade jag ingen hobby och därför gjorde jag hushållet till min hobby. Jag gillade att gå och plocka och dona och "inreda lite här och renovera lite där". Sen utvecklade jag en passion för tyg och sömnad. OCH löpning. Och IT-surfande och bloggande. För många hobbys för en trebarnsmamma som både bor i hus och arbetar. Ni vet ju såväl som jag att dygnet har ju bara så många timmar *suckar*.

Men med tre små måsten avklarade kan jag göra alla de där roliga sakerna och då mår jag sååååååååååå bra!!!!!! Jag älskar att sy!

Jag älskar mina hobbys. Jag älskar mig själv och mitt liv när jag får utöva mina hobbys. När man trivs med sin vardag är man glad. Alltså är jag glad! Glad, glad, glad!

Jag deklarerar här och nu att jag är en Glad, Trivsam trebarnsmamma - med dammråttor i hörnen *skrattar*.

Hoppas ni mina medsömmerskor är det också.

Natti!

En dag i KroKKoFina ugglor!

2011-06-19T21:40:00.000+02:00

Sytt och nytt!

2011-06-18T18:29:00.001+02:00

Visst är det som roligast att skapa i tyg när man har en vision?!?

Innan denna tröja/blus kom till såg jag den framför mig och försökte klura ut exakt hur breda fram- och bakstycket skulle behöva vara för att få till det där härliga pöset som jag var ute efter.

När jag funderat färdigt ritade jag ner mönstret på en bit plast och därefter valde jag tyg och klippte.

Konstruktionen är enkel och det gick snabbt att sy.

Materialet är helt enkelt ett örngott. Varken mer eller mindre. Det räckte precis. Och muddväven är från Stoff och Stil. Och bandet och öljetterna från Gittes.

I dag har även loppissäsongen invigts för vår del. Var idag på en fantastiskt välorganiserad loppis men så klart var det bara textiltältet som intresserade mig :-). Tillsammans med ett 50-60-tal andra damer var jag där och armbågade mig fram. För 30kr fick jag följande tyger: (samt två helt vita lakan)

örngott

påslakan

lakan

påslakan

örngott

Kan inte mer än säga att jag är nöjd med dagen. Både med skruttans nya blus och fynden på loppisen!

Min familj har nu en loppis-strategi för att både mamma och pappa ska kunna titta i lugn och ro. Personligen tycker jag att loppisar är en jämn plåga när man asar 3 ungar med sig, men efter vår nytillämpade strategi tyckte jag det var väldigt mysigt!

Ooops I did it again!

2011-06-12T21:03:00.002+02:00

Ooops, I did it again, var de ord som klingade i mitt huvud när jag var färdig med denna tunika. Efter framgångarna med förra tunikan var jag bara tvungen att sy en nästan likadan direkt. Innan jag kommer glömma bort alla viktiga moment som jag då fortfarande bara höll vid liv inne i mitt huvud.

Jag har senaste veckorna varit inne i en röd, orange och gul period. Även om det inte synts i bloggen så är det dessa färger som har figurerat i tankarna. Och nu var jag bara tvungen att sy något i den kombinationen till mig själv. Även om rött inte finns med så blev de olika nyanserna av gult och oranget kanonbra ju.

Allt tyg utom nättyget är gamla påslakan. Nättyget vet jag inte vad det varit, men det har legat till sig i ca ett år nu. Det var en dag i juli förra året som jag fyndade det på en textilloppis som jag besökte med min mamma och Hillefant. I februari när jag och min man var på en egen mini-weekend i Lund utan barn såg jag en jättevacker tunika i ett skyltfönster och det var då en tunika av detta slag började ta form i mitt sinne. Och framför mig kunde jag se hur ett sådant här plagg nog skulle kunna göra nättyget rättvisa utan att framhäva min kropp som en inpackad kasslerbit.

Jag blev så nöjd med det här plagg att jag måste fortsätta att förfina det mönster som jag nu ritat ner på min byggplast. Skam vore det ju om man lät ett sådant lyckat projekt gå till spillo pga slarv och lathet!!! Har ytterligare en tunika tillklippt men nu får det dröja några dagar innan jag sätter mig vid symaskinen igen. Jag som skulle packa ner mitt syrum och ägna mig åt andra saker nu. Hmpfh!!! Visst har den packats ner men bara ner till köksbordet....... Där fastnade den och forsatte att locka med sitt beroendeframkallande terapeutiska spinnande.

Smocken i ryggen på fotot här nedanför har nog gjort att passformen över brösten har blivit mycket bättre. Förra tunikan (prototyp 1) var lite trång över bröstpartiet.

Den markerade urringningen som bryter av mot det orangea tyget har framhävt bysten på ett både vackert och generöst sätt tycker jag själv. Jag är varken stor eller liten på det partiet men här har jag nog lyckats få till nåt tror jag *ler*.

Denna helgen har varit helt underbar! I går hade jag besök av min kära kära vän Hillefant och hennes lilla A (som inte är så liten längre). Vi ses alldeles för sällan, men nu när sommaren och dess sol och sköna väder lockar till sociala aktiviteter hoppas jag att vi kommer ses mycket mycket mer. Lilla A och min lilla M har ju så fantastiskt roligt ihop. Och det har stora T med stora H också *skrattar*.

Vill även nämna min underbare man som hjälpte mig att ta alla korten på mig idag. Vem visste att han hade sådana talanger vad gäller att fotografera! Tror att vartenda kort blev bra från vår lilla session här ute på gräsmattan. Riktigt skoj att leka fotomodell också *ler*.

Ha en skön vecka på er alla! För mig stundar det skolavslutning på tisdag och gissa vad

jag ska ha på mig då!!!!!

Grodan förvandlades till en prins!

2011-06-06T10:03:00.002+02:00

Häromdagen drog jag fram ett myggnät med magnetlås i mitten anpassat för dörrar ur tygförrådet. Vi köpte det redan förra sommaren, men det kom aldrig upp ur förpackningen då pga både felköp och sen fel mått på mackapären. Men syvan som jag är nu ett år senare insåg jag att det ju borde vara lätt som en plätt att bredda det där "draperiet" genom att klippa av några centimeter i kanten på ett påslakan. Så det gjorde jag. Och den delen av påslakanet som jag INTE använde till detta hamnade sen på ett bord. Där det låg och "låg till sig". Det låg till sig så pass jag i förrgår tänkte

"Ah, jag är så sugen på att sy något till mig själv. Det där tyget kan ju vara snyggt i en tunika. Det tar jag! Blir det inte bra så gör det inget för det är ändå inget favorittyg."

Men en favorit har det blivit. Jag är SÅ nöjd! Man skulle kunna säga att jag än en gång "gjort en Hillefant", för det var ungefär samma tillvägagångssätt som min käre vän Helena (som jag förresten inte sett på oerhört länge nu känns det som) brukar tillämpa när hon syr. Dvs man har en tanke - skissar lite på måfå - sätter sig vid maskinen och låter sax och maskin leva sitt eget liv - och VIPS har en underbar kreation fått liv!

Faktiskt så kan man säga att det är helt och hållet Helenas förtjänst att denne tunika fick liv. Det var så att jag för några månader sedan fick en tunika/klänning av henne som jag spanat på i något år i hennes garderob. När hon gallrade gav hon den till mig. Den var sydd i ett underbart jerseytyg och är oerhört skön, men tyvärr framhäver den mina sämre kroppsdelar och visar de sämsta sidorna av den, men ett parti blev faktiskt oerhört snyggt i denna tunika - AXLARNA!

"Om jag ändå hade kunnat försöka göra ett mönster av den tunikan fast riktat till att sy i bomullsväv....Hmm", började jag då fundera. "Jag blir ju så snygg över axlarna i plagg som är skapade på det sättet."

Jag bredde ut tunikan på köksbordet, tog fram byggplasten och overheadpenna.....och började skissa - klippa - och sy. Och det gick helt åt helsike fel! Oket som skulle gå löpa ner till under bröstet slutade mitt på bröstet istället. Såklart! Jag hade ju glömt lägga till lite extra just där! Jerseytyg är ju ofta stretchigt på alla håll och kanter mer eller mindre. Därför fick jag idén helt enkelt bara kapa överdelen i axelpartiet och sy in en extra bit för att få till överdelen som jag ville. Jag klippte denne bit dubbelt så bred som ursprungliga "axeldelen" för att få till det där härliga rynket över axlarna. Och jag tycker att jag blev så snygg!

Visst är det skoj när något som man förväntar sig ska bli sådär blir SKITBRA!!!!!

Bodyklänning till minstingen

2011-06-03T11:08:00.000+02:00

Här bjuder jag på en sommarbild av lilla E som snart är hela 14 månader gammal. Gud vad tiden går. Känns som om det var igår jag körde runt med henne liggandes i vagnen.

Här på korten har hon en nyss avslutad bodyklänning på sig. Den påbörjades under syjuntan i februari men sen var det någon som tog emot. Förmodligen att klippa till kantband. Det är nog den del som är tråkigast med att sy bodys. Kantbandning och tryckknappsisättning. Men den syddes i stl 74 och det är den storleken som gäller. Dessutom är det sommar nu. Så jag hade med andra ord bara en massa anledningar till att sy den klar. Och se så fin gumman blev i den!

Här nere demonstrerar hon själva "bodydelen". Strax här efter kröp hon rakt över ett myr-bo i gräsmattan och blev helt översållad av myror stackaren. Men då kom mamma snabbt till undsättning för att rädda sin lilla donna. Så det gick bra ändå.

And some more!

2011-05-25T13:24:00.000+02:00

Bjuder är på lite mer alster från homepartyt. Ett par stentuffa namnbyxor samt en kortärmad body.

Symaskinen går fortfarande inte varm här hemma, men det gör däremot datorn. Har kommit in i en surf-period nu. Påminner lite om hur det var i början av min sybloggstid. Man surfade runt på olika sybloggar och inspirerades och började prenumerera till höger och vänster på olika sorters sybloggar. Så gör jag ungefär nu också fast det är helt andra bloggar som läggs till prenumerationslistan - nämligen bloggar där lika vetgiriga personer som jag själv lägger ut sina tips och trix vad gäller IT och lärandet i skolan. Den världen är konstigt nog inte alls så utvecklad ännu som sybloggsvärlden är, men den växer så sakteliga den också märker jag. Och jag har inte lärt mig så mycket på så kort tid på oerhört länge.

Så på den vägen är det. Mycket surfande och lite sömnad, men jag beräknar att vara klar med allt innan nästa vecka är slut. All sömnad alltså.

Lite för sent...

2011-05-22T18:16:00.000+02:00

Nu när jag inte syr lika mycket som tidigare läggs en hel del tid ner på att vidareutveckla mitt intresse för hur jag kan föra in mina digitala kunskaper i skolan. Har hittat en rolig sida som heter timetoast.com. Det är en site där man kan göra egna tidslinjer. Perfekt när man ska göra större arbeten om tex länder, politik, tidsepoker eller dylikt i skolvärlden. För att testa den gjorde jag en årsberättelse för året 2010. Jätteroligt verktyg som jag definitivt ska försöka få in i mitt arbete.

Livsinventering!

2011-05-19T08:42:00.000+02:00

Så här fin är mottagaren i den tunika som visades i föregående inlägg.

Och här kommer en kjol som hon designat (nästan) helt själv. ´Mamma´ hade ett och annat finger med i spelet också. När min snart 3-åriga dotter såg denna kjolen la hon in en beställning hon också. Men dessvärre kommer den nog inte att behandlas förrän nästa sommar.

Det pågår som sagt lite upprensning i mitt liv just nu och då inte minst upprensning i mitt inre. Har fortfarande 10 kg övervikt sen senaste graviditeten som jag vill bli av med och stress gör det inte precis lättare att ta i tu med det. Jag borde egentligen ha lätt för att tappa vikt då jag har en make som är pappaledig och därmed tar alla dagishämtningar och lämningar - jag kan alltså cykla till och från jobb eller stanna kvar i den kustby där jag arbetar för att springa så ofta jag vill och kan utan att tänka att jag måste passa en tid till föreskolan.

Och om jag nu inte gör på det sättet så har jag så nära till jobb, till skillnad från en del som måste pendla 45-90 minuter ENKELväg och dessutom arbetar heltid OCH har barn. Jag har det med andra ord ganska förspänt för att lyckas, men har en tendens att lägga en hel del krav på mig själv. Onödiga sådana. Sådana som jag egentligen inte alls behöver. Så efter att ha hittat till denna sida har jag tagit mig tid till att fundera, rannsaka, bryta ner, skala av, pilla bort och sen fundera lite till.

Nu har jag satt en datum (ungerfär som man ska göra när man ska sluta röka *skratt*) och efter den 6 juni ska jag INTE sy förrän 7 september. Och under denna tid försöka få bukt på en del andra saker som jag anser brister lite just nu. Som tex träning och kosthållning.

Att göra en sådan här "livsinventering" tror jag att alla skulle må bra av då det ju är så lätt hänt att man tappar fokus på vad som är viktigt här i livet. I mitt fall så har jag ju tre små här hemma som jag vill ägna så mycket tid som möjligt utan att för den delen behöva gå ner i tid på mitt jobb (för jag älskar att jobba). Jag är fullt övertygad om att det genom åren (nästan inte märkbart) smyger sig in små krav och måsten i familjelivet. Och en hel del av dessa krav tror jag att man själv kan påverka genom att genomföra små förändringar...om man bara uppmärksammas på att dem finns. För om man inte är aktsam så kan en kil här och en kil där i förhållandet nog leda till både separation och skillsmässa. Och en dag kanske man står där och fråga sig vad som egentligen hände - "Vi som hade det så bra!?!" Tycker mig ha sett allt för mycket av denna vara i min närhet och vill absolut inte hamna där själv. Därför har det känts extra bra att göra detta och det känns ännu bättre att faktiskt se en sypaus som något positivt. Vem vet....kanske jag inte alls kommer ta fram maskinen igen?!? Men oavsett så kommer jag då vara glad över alla den tid jag lagt ner på att sy och blogga. För jag har lärt mig så otroligt mycket. Inte bara om att sy utan även rent allmänt. Tex om vad internet har att erbjuda. Har alltid varit en förespråkare av dator och internet men så många timmar som jag spenderat framför datorn som jag gjort tack vare att man fastnat i bloggar och dylikt har jag nog aldrig förr gjort. Och det har gett mig så pass mycket kött på benen att jag numera nog ses som "hon som vill modernisera undervisningen med digitala medel" på den lilla skola jag arbetar på *ler*.

Hur som helst.....

Att pyssla och skapa är något som jag ALDRIG kommer att sluta med, då jag ju arbetar med det jag gör samt själv har pyssliga barn. Jag kommer heller aldrig att sluta blogga. Jag älskar att skriva (som ni märker) och bloggar är något av det bästa med internet tycker jag. Oavsett om man använder sin blogg för att skaffa en kundkrets, en fan-grupp, föra dagbok, dokumentera något, samla information om något etc etc.

Äntligen klar!

2011-05-17T20:44:00.000+02:00

Så var alla plagg utom ett levererade. Det var jättekul att sy upp den homeparty-beställning, men det blev lite mycket nu i och med att jag börjat arbeta igen efter ett års mammaledighet. Som om det inte är nog med att försöka koordinera ihop vardagen efter så lång tid hemma *skrattar*. Men det har varit roligt och jag har nu utökat min mönsterbank med åtminstone 4 nya mönster och designer.

Plagget som jag valt att visa i detta inlägg är en beställning av självaste homeparty-värdinnan till hennes dotter som slutar ettan nu om en månad. Mönstret bygger på denna tunika men är omgjort av dotterna själv. Detta plagg är nog det som jag själv är alldeles extra nöjd med. Kan inte riktigt sätta fingret på varför, men jag gillar just denna modellen. Och det har jag ju min brorsdotter att tacka för. Det är ju från början hennes design :-).

Plagget ska tjäna som avslutnings-outfit på självaste skolavslutningen och det är ett betyg som jag är fullkomligt nöjd med. Och att se lyckan i mottagarens ögon när jag levererade plagget ikväll värmde gott och fick mig än en gång att inse att det är detta jag ska syssla med i framtiden....på ett eller annat sätt *ler*.

Feng Shui

2011-05-15T21:27:00.000+02:00

Feng Shui har många olika innebörder och hos många är det nog mest ett begrepp man använder när det gäller heminredning. Men här hos mig så använder jag det när jag känner mig "fri i själen". I veckan har vi gått igenom nästan vartenda skrymsle och varenda vrå här i huset och tagit fram ALLT som vi inte behöver/inte har saknat de senaste åren....och haft en egen liten loppis här hemma. Tyvärr så regnade det idag och business wasn´t exacly booming! Men nästa vecka stundar en större loppis med fler loppisförsäljare och den delen av sakerna som överlevde gallring nr.2 får följa med dit. Därefter får det vika hädan för hem ska grejerna INTE igen. Inte nu när jag äntligen fått ut det ur huset!

Det är nästan skrämmande så mycket prylar man kan samla på sig och idag när vi lagt upp allt i vårt partytält höll jag nästan på att svimma av mängderna. Och lusten att shoppa i framtiden minskade markant.

Ett annat sätt som har bidragit till mitt Feng Shui-tillstånd är att ikväll är alla plagg från homepartyt i mars färdiga...utom ett! Och nu är dem packade och färdiga för leverans. Så i veckan som kommer når dem sina mottagare. Ska bli spännande att visa dem här i bloggen sen.

Det var bättre förr.....

2011-05-14T06:30:00.000+02:00

Är just nu inne i en röjar-period. Röjer och städar var jag än är känns det som. Här hemma för att vi har så mycket grejor, särskilt barnprylar som vi inte behöver mer, och på jobbet för att vi ska flytta från en byggnad till en annan. Och där grävde jag fram en 4-år gammal CD skiva med bilder. På den tiden hade jag bara min son, som nu ska börjar skolan efter sommaren. Min första tanke när jag såg mig själv var: "Good GOD, vad tre barn sliter på kroppen!". Inte konstigt att man blir rynkig av alla dessa bekymmer och skratt som ungar ger upphov till *ler*. Vill också nämna att mina kollegor som också var med på rullen inte åldrats ett dugg. Dem såg exakt likadana ut som idag. Men men....sen såg jag vad jag hade på mig. Och det är faktiskt ett av de första plagg jag sydde till mig själv. Just 2007 var ett aktivt år när det gällde sömnad. Inte alls i samma mängd som 2010-2011.....utan mer på ett....hmm...sunt sätt! Linnet kastade jag faktiskt för ett tag sen, dels för att det var för litet till min något "förstorade" kropp efter de tre bekymmersamma och roliga barnen, och dels för att det var väldigt urtvättat. Men här på bilden ser det oerhört nytt och fint ut och därför var jag tvungen att lägga in bilden här.

Snart är den där omtalade homepartybeställningen klar för i veckan fick jag äntligen hem mina namnlappar från minanamnband.se. Något förändrade dock! Men det får jag visa senare. Nu håller jag på att sy i märken samt tvättråd och storlekslappar och sen ska de packas och levereras. När jag därefter har sytt färdigt en del egna krav ska maskinerna packas undan för att istället ge plats för lite papperspyssel och stickning under sommarmånaderna.

Har rannsakat mig själv mycket hur jag egentligen ska göra med det här med att sy nu när jag jobbar nästan heltid. Och tyvärr så kommer det bli så att jag kommer sluta ta emot beställningar helt och hållet. Vardagen tillåter inte denna form av verksamhet just nu. Istället kommer jag att satsa på att sy upp ett lager att ha med mig till marknader samt ev på andra tillställningar där man kan köpa färdiga plagg direkt. Sen längre fram blir det kanske annorlunda för då kommer jag ha andra möjligheter.

Inom kort följer alla beställningar från homepartyt.....sen tar nog bloggerskan semester!

Sommaren är räddad!

2011-05-07T17:45:00.000+02:00

Då symaskinerna kommer stuvas undan över sommaren till förmån för lite omfördelning av familjemedlemmar i våra olika rum har jag nu laddat upp....med garn. Praktiskt och lätt att ta med sig var man än ska!

Hittat 2

2011-05-01T09:04:00.000+02:00

För länge sen sytt - tänkt till försäljning - nu hittat och matchar barnet stoleksmässigt!

Hittat!

2011-04-30T17:12:00.000+02:00

Förr ett tag sedan när jag städade i ungarnas "kläder som inte passar just nu"-förråd hittade jag den poncho som lillskruttan har på sig på bilden här ovan. Den är stickad i svart ullgarn som jag köpte på Tradera för snart 2 år sedan - Alltså en liten evighet innan jag ens började blogga. Det var bland annat denna poncho som fick mig att fundera över att starta eget. Då var jag visserligen inriktad på produkter av garn mer än av de av tyg. Och se vad som hände sen :-)

Ponchon stickade jag såklart till min dotter som snart är 3 år, men någonstans mitt i arbetet blev det fel då jag och min förståelse för stickbeskrivningar inte ännu var så utvecklad som jag önskade att den skulle vara. Missnöjd med resultatet åkte den in i garderoben igen. Kunde inte kasta den. Men just då tänkte jag inte på att skaffa ett tredje barn - men det blev det ju och då passade den perfekt idag när vi skulle kolla på fotbollsmatch.

Här är en liten livebild på den lille kille som var beställare av Tre Kronor-mössan på mitt homeparty!

Vår, sol, barndom, återbruk och nostalgi!

2011-04-25T18:51:00.001+02:00

Hej på er allihopa igen. Här hos mig händer det mycket men farten på symaskinen är det sämre med. Håller så sakteliga på att beta av homepartybeställningen och nu har jag kommit en bra bit på vägen. Men när man försöker få alla plagg klara samtidigt känns det nästan som att arbetet står still.

Lite sytt till mig själv blir det också mellan varven. Tunikan ovan är från början min mammas mammaklänning som hon hade på sig sommaren 1976 när min storebror nästan var färdiggräddad. Här kommer en bild från den tiden:

Efter att ha kortat den ca 15 cm, gjort den mindre vid över magen (dock mer vid över bröst och rygg) och stylat den lite kring halsringningen och vid våden ser den nu ut så här live:

(tänk bort de smutsiga tofflorna)

Återbruk med stora bokstäver kallar jag det där! Och jag är så himla nöjd med den. Varmt som det varit nu i påskhelgen har det blivit en del utflykter i naturen. Låg över hos min mamma en natt och insåg då hur många fantastiska minnen jag har från min barndom. I min barndom sprang jag och mina vänner fritt i den skog som låg i anslutning till våra hem - utan att behöva oroa oss för fula gubbar eller andra faror. För första gången tog jag med mina barn ut i dessa trakter och minnena som sköljde över mig blev nästan för mycket att hantera på en och samma gång. Visst vet man att man ska ta tillvara på den korta tid som vi har medan våra barn är små, men denna översköljning gjorde mig riktigt medveten om hur kort denna tid faktiskt är samt hur fort den försvinner.

"Översköljningen" har fått mig att fundera så mycket på vad jag egentligen lägger tiden på att jag nog ska ta mig en riktig ordenlig rannsakan i mitt inre och omprioritera lite den närmsta tiden. Tyvärr tror jag inte att sömnaden kommer hamna särskilt högt upp på den listan. Men ett och annat inlägg kommer det att bli här.

Fick häromveckan en beställning på 30 stycken namnbyxor. Ni kan tro att det tog emot att tacka nej till den. Det är ju precis det som varit min dröm - att få lite större beställningar också. Men mitt beslut kändes så rätt just nu. Vill INTE fastna vid maskinen under denna underbara årstid.

Har börjat blogga lite om mitt yrke nu istället. Arbetar som fritidspedagog så om det är någon som också arbetar som detta kan ni ju hojta till så berättar jag webadressen till bloggen. Fast för dem som kan och vill är det nog inte så svårt att hitta den.

En strandutflykt har det också blivit under dagarna. Här är ett kort på mina tjejer i sina krokkofina plagg.

Ha en underbar kväll och må er arbetsvecka bli lika skön och härlig som dessa lediga dagar varit.

Hitta KroKKoFinerna!

2011-04-16T22:22:00.001+02:00

Besök Barnmässan i Göteborg i helgen om ni inte redan gjort det, och leta reda på Apelsin Gredelins monter. Där kan ni ju passa på att leka leken "Hitta KroKKoFinerna". När ni hittat dem, tar ni fram era plånböcker och betalar samma pris som står på tagg-lapparna. Då är KroKKoFinerna era! En riktigt rolig lek är det *ler*

Monstertröja

2011-04-15T06:21:00.000+02:00

Sonen har nästintill tjatat på mig om att sy något till honom nästa gång jag skulle sy. Hur lätt är det när man försöker beta av homepartybeställningar samtidigt som man börjat jobba efter en mammaledighet. Men han hade tur. För en av homepartybesökarna avbeställde en t-shirt. Då jag då redan hade klippt till den och det var samma storlek som min son använder - ja då fick den bli hans. Och igår var den klar. Det finns verkligen inget som slår känslan som följer när ett av de egna barnen blir så glad för ett plagg att dem vill ha det på dagis. Det bästa betyget av alla! Trevlig helg.

VÅR!

2011-04-10T18:36:00.000+02:00

Idag bjuder jag på lite bilder tagna i trädgården idag. Har verkligen varit superskönt väder här i Skåne idag.

Längre ner hittar ni en del bilder från min helg på Gittes Inspirationsdagar. Många saker hann påbörjas men ingen färdigställas. Däremot så har jag färdigställt några mössor. En av dem blev levererad häromdagen. Den ser ni längst ner.

Det finns inte mycket tid till vare sig sömnad eller sybloggande nu när jag börjat arbeta igen. Den tid jag har hemma går åt till familjen, hushållet och jobbtänkande. Förstår inte hur jag hann sy så mycket som jag gjorde tidigt förra året när jag var gravid. Hinner inte alls nu. Vilken tur att jag sa på mitt homeparty att kläderna kommer bli klara SENAST 1 juni *ler*.
Bloggande hinner jag däremot med en hel del. Dock inte här i KroKKoFinbloggen. Mitt yrke har varit hett debatterat ämne den senaste tiden och då jag i princip bara arbetat 6 månader på min arbetsplats de senaste 3 åren har jag missat en hel del kompetensutbildningar och dylikt. Därför gör jag nu allt jag kan för att "hinna ikapp" det jag missat och det gör jag genom att på kvällstid surfa, googla och delta i diverse olika forum som berör mitt yrke. Samt blogga om mina tankar om det jag hittar. Väldigt utvecklande måste jag säga.
Det kommer nog vara tyst från mig ett tag framöver för till skillnad från förr så inser jag mina begränsningar nu. En sak i sänder och just nu ska jag fokusera på att få färdigt alla beställningar. Hoppas alla har haft en bra helg! Önskar er glad påsk redan nu också.

GLAD PÅSK!

Live med KroKKoFin

2011-03-31T09:14:00.000+02:00

Häromdagen var jag och en vän på utflykt i stan och då hade vännens minsting på sig en hel outfit från KroKKoFin by Tesslan. Eftersom jag glömt ta med mig kameran fick min man agera fotograf och här presenterar jag de bilder han tog.

I skrivande stund sitter jag och lyssnar på Radio Kristianstad för där är idag Sofia från Gittes Tygkälla med tillsammans med en del av de andra som ska medverka på Inspirationsdagarna på Gittes de kommande tre dagarna. Jag blev jättesugen på att vara med när hon ringde och frågade om jag ville, men fick genast lite ångest då detta är min allra sista föräldralediga dag och jag kommer ju redan vara borta hela eftermiddagen på grund av sömnden. Så därför avböjde jag. Och dessutom behövde jag lite mer tid till att klippa till det jag ska sy dessa dagar.

Det är med lite blandade känslor som jag återgår till mitt arbete. Jag har verkligen längtat och det ska verkligen bli jätteskoj att börja arbeta. Och eftersom jag vet att jag aldrig mer kommer vara långledig känns det som om jag nästan börjar på ny kula nu. Känns nästan lika pirrigt som att börja arbeta efter sin examen. Men det jag lämnar ger mig lite tårar i ögonen. Att ha varit mammaledig med tre barn har varit en utmaning. Jag inbillade mig som arbetande höggravid att jag under ledigheten skulle hinna med både bullbak och pyssel och lek, men tyvärr har det de senaste månaderna mest varit uppfostran, avstyrning av bråk osv. Men en hel del härliga utflykter och fikastunder med andra barnfamiljer. Det är liksom slutet på en era. Men summa sumarium så har detta varit den allra bästa ledigheten av alla tre mammaledigheter. Detta särskilt tack vare Hillefant som också var ledig under de första 4 månaderna av min ledighet. Tillsammans fikade vi, åkte på semester och pratade sömnad och livet. Även tack vare min käre vän här i kvarteret har ledigheten varit så super som den varit. Vännen är mamma till den underbara modellen på bilderna ovan. Hon började arbeta i måndags och har alltså delat hela ledigheten tillsammans med mig. Under otaliga fikastunder och promenader har en vänskap som redan fanns vuxit sig starkare och jag är så glad att jag har en så bra vän så nära.

Nu ska jag göra mig redo för dagens bestyr.

Bor du i Kristianstadtrakten så ta en sväng till Gittes vetja.

Jag är tjejen direkt till höger innanför entrédörren!

Köks-makeover!

2011-03-26T10:46:00.001+01:00

Som jag nämnde i föregående inlägg så har vårt kök genomgått en mindre make-over men resultatet var storslående enligt mig själv. Jag tillhör den skara som tycker att gardiner är det tråkigaste som finns att sy och därför har vårt kök sett likadant ut de senaste 2 åren nästan. När vi var färdig med vår renovering sydde jag röda gardiner just bara för att slippa byta under julen. Höjden av bekvämlighet va´? Men nu var jag trött på rött och kände för färg. MASSOR av färg!

Bilden ovan är själva köksdelen. Njuuuuut alla anhöriga. För så här kommer det nog bara se ut just idag. Eller snarare bara någon timme till. Bakom draperiet döljs vår återvinningshörna/städhörna. Fast nuförtiden tjänar stället mer som en rolig koja åt barnen. Men tiden då utrymmet fyller sin tilltänkta funktion igen kommer väl tillbaka med tiden.

Dörren till det "lilla rummet" är vårt "walk-in-skafferi". När vi planerade vår renovering slet jag bokstavligt talat av mig håret för jag fick inte plats med allt jag ville ha plats med. Så kom en snickare med den geniala lösningen att ha ett hörn skafferi. Som dessutom micron är inbyggd i. Micro brukar ju vara just en sådan sak som snarare blir en del av inredningen....och en ganska ful sådan. Och vi är såååå nöjda. Fast tyvärr får det plats även en del saker som man inte riktigt vet var man ska göra av annars. En av de nedre hyllorna tycks ständigt fungera som verktygshylla tex. Men det kan ju vara bra det också. Verktyg behöver man ju inne också :-)

Översta bilden här nere är barnens myshörna. Två sitsacs, någon kudde och ett täcke som jag fyndade på Pingstkyrkan när jag och Hillefant besökte denne förra sommaren. Ojojoj vad tiden går fort. På väggen hänger en tavla som jag själv gjort inför vår bröllopsdag som ni kan läsa om här.

Därefter följer ett kort på vårt matbord. Att bestämma vem som ska sitta var när man är en 3-barnsfamilj är inte helt lätt. Vissa familjemedlemmar gör mer av kökshushållet än andra och bör ju då inte sitta inträngda. Andra kan ABSOLUT INTE sitta bredvid varandra av olika anledningar. Minstingen som börjat äta själv bör inte placeras för nära ett fönster då risken är att det far mat åt alla håll och kanter då. Suck....

Duken är köpt på HemTex och den är täckt av en genomskinlig plastduk hittad på Åhlens. För säkerhets skulle är den fastkilad med klämmor för att vildingarna inte ska kunna rubba den. Rubbad duk är lika med rubbad balans i husmors sinne.

Här är bättre bilder på tavlan. Då bröllopet ju gick i temat ÅTERBRUK så har även tavlan gjort det. Det som utgör formen av bokstaven H (Han o Hon) är ett collage. Jag klippte ut röda, orangea, rosa och gula bitar ut tidningar. Men först hade jag grundmålat hela tavlan. Och tavlan är faktiskt gjord av frigolit. Makens och min profil är utklippt av vanliga aluminiumburkar från någon läsk vi druckit. Var tvungen att använda superlim för att kunna limma fast bitarna och lyckades nästan limma ihop mina egna fingrar på köpet.

Bilden i tavlan ner till föreställer ett förälskat par som går bortåt hållandes varandra i hand. De omges av såväl sol, regn, vind och snö - för just så är vårt förhållande. Omväxlande!

De skrivna bitarna är faktiskt ord från gästerna på vårt bröllop. Jag hade rivit ut bitar av vanligt skrivarpapper och lagt i färgbad (lite flaskfärg utblandad med mer vatten) för att få bitar med färger som matchade collage-delen. Dessa lappar fick gästerna sedan i uppdrag att fylla med hälsningar till brudparet. Med vattenfast permanentpenna fungerade det utmärkt att sen få dem på plats med tapetklister.

Det bästa av allt med tavlan (förutom att jag är nöjd trots att det är jag själv som är konstnären) är att min 5-årige son hur enkelt som helst kunde återge exakt vad bilden i nedre delen föreställde. Och det där med sol, vind och regn är inte helt lätt att se vill jag tala om.

Bilder från ett HomeParty

2011-03-25T21:15:00.000+01:00

I söndags hade jag mitt allra första HomeParty och SOM JAG HAR LÄNGTAT efter det. Inte störtlängtat, men med tanke på att jag gått och planerat i mitt inre och visionerat en massa om det SÅ länge så måste jag säga att jag längtat.
Jag kom hem till min vän helt utan förväntningar. En del av mig ville så klart ha massor av beställningar, men den förnuftiga delen menade att det bästa nog vore om jag bara fick några få beställningar. Jag ska ju snart börja jobba igen efter ett års mammaledighet.

Inför partyt hade jag klippt och bundit ihop tygprover från ALLA mina trikåtyger. Inget litet jobb direkt. Jag hade även tryckt upp en liten "produktkatalog" då jag insåg att jag aldrig skulle hinna sy upp massor av visningsplagg OCH hinna gifta mig.

På partyt var det förutom mig själv 6 andra mammor och jag fick fler beställningar än jag kunnat drömma om. Det var så skoj. Och en del av mammorna designade själva och frångick katalogen helt. Jätteskoj! Det är ju precis det mina (och många av er andras) homepartyn går upp på - att designa själv! Även värdinnans dotter designade en helt egen kjol.

Så nu ägnar jag min fritid åt att göra nya mönster utifrån de jag redan har. I veckan som kommer ska jag klippa till alla plagg och en del av dessa har jag sedan tänkt avverka på Gittes Inspirationsdagar som hon har tors-lör 3/31-2/4. Under dessa dagar drar hon även vinnarna i hennes tävling. Var med och tävla här. Där är hela 10 priser och endast 30 deltagare i nuläget.

Då jag har en del kläder kvar sen mina marknader i julas hade jag en del till salu "på plats" så att säga. Fick även sålt en del av detta.

Värdinnas son tillsammans med min dotter. Kan ni tänka er att båda dessa barn fyller ett år i april. Skiljer endast två veckor och det ser ut som om pojken är åtminstone 3-4 månader äldre än flickan.

Förutom att jag har en del att dona med för att beta av beställningarna som kom in så händer det inte mycket här just nu. Jag var klar och tydlig med att mitt mål är att ha levererat kläderna senaste den 1 juni så där är det ingen stress. Det är nämligen så mycket annat som händer den kommande tiden också. Till exempel sy lite till mig själv och mina egna lite också. Och jag börjar till exempel att jobba igen om en vecka. Detta har jag längtat något så fantastiskt mycket efter den senaste tiden. Det känns nästan som att en helt ny värld öppnar sig för mig då det pågår en hel del stora förändringar på jobb. Och även vetskapen om att jag ALDRIG mer kommer vara mammaledig gör det roligare att börja jobba. Inte förrän nu känner jag att jag kan bygga upp något mer varaktigt. För er som inte vet det arbetar jag som ensam fritidspedagog på en mycket liten byaskola och just att vara ensam sådan på ett så litet ställe gör verksamheten mycket sårbar för förändringar. Och båda gånger jag varit mammaledig har väl utvecklingen på fritids i princip avstannat då det inte funnits en riktigt fritidspedagog att anställa. De som varit där har varit oerhört duktiga, men det är ändå skillnad på att anställa en person som under sin högskoletid drömde om att bli klasslärare och en person som under hela sin högskoletid hade siktet inställt på fritidshem och social utveckling. Med andra ord så ser jag fram emot att kunna bygga upp något riktigt bra och göra verksamheten riktigt attraktiv nu och därför har de senaste veckorna bestått av en del påläsning för min del. En massiv kompetensutveckling av just fritidspedagoger har skett inom mitt skolområde de senaste åren och tyvärr har jag varit mammaledig vid båda de tillfällen då skolledarna lagt ner som mest krut på oss. Jag har med andra ord en del att plugga in. Men det ser jag bara som något skoj. Men det gör ju att andra delar av livet blir lidande. Tex bloggande. Det kommer bara bli lite sporadiskt bloggande härifrån KroKKoFin framöver. Däremot så kommer jag ändå blogga en hel del. För även om jag missat mycket under min fantastiska mammaledighet så har jag ju lärt mig otroligt mycket om bloggande och webdesign. Därför har jag och min chef pratat om att börja blogga om vad vi gör i skolan och på fritids. Och sån tur är så är där fler lärare som är inne på samma spår som mig. Och såvitt jag vet är där ingen i personalen som är så bloggtokig som jag så på det området kommer jag definitivt vara mest kompetent :-)

Annat som står på tapeten här hemma är lite make-overs i hushållet. Mitt syrum kommer under sommaren få ge vika för att lillskruttan ska få eget rum. Lite ommålning är också inbokat i kalendern. En beige gammal medaljongtapet som vi länge sparat för att vi tyckte den var fin har nu tappat sin tjusning helt efter att ha delat av detta stora vardagsrum till ett lekrum och ett TV/data-rum. Så nu blir det vitt vitt vitt vitt!!!!

Köket genomgick en make-over idag faktiskt. Bilder på detta kommer säkert under helgen.

Syftet med köks-makeovern är faktiskt något helt annat än just fräscha till det. Det är nämligen så att jag är lite rund i formerna och har ca 12-15 kilon att tappa nu efter ett antal graviditeter. Ett tillpiffat kök borde ju då göra susen för kosthållningen anser jag. Då är det ju kanske roligt att stå där och laga mat också vilket förhoppningsvis kan leda till lite mer fantasifulla rätter än de som har för vana att tillaga. Framför allt så blir det ju så mycket roligare att städa och hålla rent ett kök som man trivs i. Och just städning är något som jag (vi) fått ta emot lite gliringar om från några håll och kanter. Jag kan säga som så till er som inte känner mig - att röja i ett hem med tre barn är som att börja skotta snö innan snöstormen är över! Därför gör jag mitt allra bästa för att INTE städa för mycket. Vilket jag tycker att jag klarar ganska bra :-).

Bara att ta sin an att gå ner 12-15 kg tar ju lite tid. Så det kommer läggas ner en del timmar på motionering också såklart.

Nu får det vara bra för mig.

Ha en trevlig helg allesamman. Imorgon blir det utflykt tillsammans med Hillefant och alla andra i vårt lilla gäng. Håll tummarna för att solen visar sig imorgon med.

Beställning, party, mer bröllop och andra saker!

2011-03-18T11:45:00.000+01:00

Detta var tunikan jag hade på mig när jag gifte mig förra helgen. Ni som har läst de tidigare inläggen vet att temat var återbruk och tunikan var till 80% sydd av tyger jag fyndat på loppis och secondhand. Om du vill läsa mer om temat kan du kika här.

Bilden har jag tagit på hotellet där vi låg över på "the night". Hmm....trötta var vi så kudden var väldigt skön när vi väl kom dit :-).
Eftersom jag är av det runda slaget är det mycket smocksömmar i plagget. För bästa passform. Längtar till den dag då jag kan sy mer av bomullsväv och inte behöver tänka på "elastic" hela tiden om man säger så.

Här ser ni tunikan live.

Fyndade knappar på en loppis för någon helg sedan. Gud så kul ungarna har med dem. Dessa har jag faktiskt tänkt ta med till jobbet nu när jag börjar jobba igen.

Och en beställning jag fått. Mina barn har samma storlek som beställarens så dem fick stå modell för denna photoshoot. Och gissa om sonen började tigga om att par egna namnbyxor. Stackars barn - man har ju aldrig tid att sy till sina egna känns det som.
Ha en skön helg allihopa!

Sommardräkt och festklädsel!

2011-03-14T13:17:00.001+01:00

Som jag har längtat efter att blogga om detta plagg. Detta är vad min minsting hade på sig på vårt bröllop. Som ni alla förstått så har jag varit inne i en ordentlig sysvacka den senaste månaden och den berodde till stor del på att min egen klänning till bröllopet krånglade lite och alla andra förberedelser blev så jobbiga och tråkiga just eftersom dem hade en deadline. Det var så mycket och så många måsten på en gång att jag vid ett tillfälle sa till min mamma att jag längtar till dagen EFTER bröllopet så att "hela skiten bara kan vara över". Såklart så menade jag ju inte det innerst inne men vid något tillfälle fick jag hjärtklappning bara av att vakna på morgonen och veta att jag skulle behöva ägna dagen åt alla dessa måsten.

Såklart var vår dag helt underbar.

Svackan kom jag ur lite när jag sydde denna dräkt som ni ser på bilderna här. Jag var så fasligt trött på att sy klänningar när det var dags för lillskruttans plagg att jag designade en dräkt istället. Jag hade sett så många bloggar med somriga plagg att jag också ville sy något till sommarens "kollektion". Så lite snabbt och lätt måttade jag och skissade och vips hade detta plagg skapats. Såklart hade älsklingen inte bara denna dräkt på sig på vår dag utan hade även en vit body och vita strumpbyxor på sig. Se här. Det är en av de saker som jag tycker är så bra med denna dräkt - man kan ha den mer än bara på sommaren!

Den svarta muddväven över bröstet är för att jag ville vara säker på att det faktiskt skulle passa henne (och även andra normalstora bebisar ifall jag får någon beställning). Den elastiska muddväven gjorde att jag kunde lägga till lite extra bredd i oket och livet utan att det för den delen skulle bli alldeles för säckigt. Lite ballongpös ville jag givetvis ha men inte så att det ser för slaffsigt ut. Muddväv använde jag även i ärmhålorna för att hålorna skulle "dra ihop sig" men ändå kunna töjas ut ifall en bebis med mer hull än min 7000grams-bebbe på 74cm (hon 1 år snart) vill ha en sådan.

Den knäpps med blixtlås baktill. I benen har jag sytt i smock.

Det är inte helt lätt att ta kort på en bebis som älskar att krypa runt, men avskyr att sitta still.

Men en sak är säker. Detta plagg blev jag så nöjd med att jag kommer sy flera stycken till i andra tyger. Vill du beställa så finns den just nu att få i stl 74 men tanken är att jag ska göra mönster till storlekarna 56-80. Vad priset kommer vara är jag inte riktigt säker på än men det lutar åt 230-260kr.

Nygifta!

2011-03-13T14:52:00.002+01:00

Igår gifte jag och sambon oss - efter hus, tre barn och 8 år tillsammans! Denna härliga dag firade vi tillsammans med våra allra närmsta - föräldrar och syskon med alla dess familjer. En alldeles lagom tillställning på "bara" 30 personer. Här följer ett axplock av alla de kort som togs under dagen. Både en del från festen och en del från Rådhuset.

Temat var ÅTERBRUK!

Pusspuss!

Bonusfaren med min minsting

Min son skriver sitt namn i Rådhusets gästbok

Brudbuketten i återbruksform

Min make med våra tjejer

De som "utgjorde" festen

Tack allihopa för att ni ville närvara på vår dag och ett extra stort tack till min mamma - utan ER hade det aldrig blivit av! TACK! Älskar dig. Du är världens allra bästa mamma, svärmor och mormor. Sov nu och ta det lugnt. Det du har gjort denna vecka (och de senaste) har jag uppskattat otroligt mycket.

Mer bilder och information om kläderna jag sytt och allt pyssel jag och sambon knåpat ihop till temat återbruk kommer i några senare inlägg. Nu är det lite städning som gäller.

För min egen skull - på Fruntimmersdagen!

2011-03-08T20:46:00.000+01:00

Häromdagen kände jag ett stort behov av att skriva av mig efter att jag förstått att det förekommer väldigt mycket åsikter om hur man ska leva sitt liv som småbarnsmamma. Och ju fler barn man har desto fler är åsikterna verkar det som. Inlägget som följer nedan är detsamma som jag skrev i min vardagsblogg men då den inte har ens en tiondel så många läsare som denna har, har jag bestämt mig för att kopiera inlägget till denna blogg. Då många av er som läser den är i samma situation som mig - många barn, jobbar ett dagtidsjobb OCH driver ett företag/hobbyverksamet. And LÖÖÖÖV it!

INLÄGGET____________________________________________INLÄGGET

För några veckor sedan köpte jag boken "Till stressade mammor" till mig själv. Trodde inte alls det skulle vara en liten bok med kloka tänkvärda saker i utan mer en faktabok med handfasta tips och råd. Men ett av råden tog jag fasta på och det har äntligen fått mig att inse att det är okej att tänka och känna som jag. Dvs - varför vara mammaledig länge eller på deltid när man inte vill?
Meningen i boken lyder så här:

"Försäkra dig om varje mammas (dit räknas också du) rättighet att göra de val som är bäst för henne. Bra mammor kan man hitta både på kontoret och i parken. Vi sitter alla i samma båt!"

...och jag tycker att det är ett klockrent sätt att tänka.

Med både barn nr 1 och barn nr 2 har jag börjat arbeta när dem varit så små som 8 månader. Till och med strax där under. Då har min sambo tagit vid och varit hemma i ca ett halvår. Jag har vid varje tillfälle - framför allt med barn nr 2 - fått ta emot massor av kommentarer (hört en del hemskheter på omvägar) om att det är hemskt av mig eftersom barn ju inte kan vara utan sin mamma när de är under året osv.
Nu med barn nr 3 har jag faktiskt varit hemma i ett helt år. Men så var det inte tänkt från början. Men eftersom jag tyckte det var så härligt att vara hemma sa min sambo att jag kunde få unna mig att vara ledig längre denna gång då det ju är vårt sista barn. Och ungefär ända fram tills för en månad sedan var det jätteskoj att vara hemma. Men sen vände det. Och sakta men säkert har det gått upp för mig att anledningen till att det varit extraskoj att vara hemma denna gång ju är för att alla mina nära vänner också varit mammalediga. Men i januari började en del arbeta och i samma veva kom mina barn in en fas då de alla var helt i ....tja....ofas. Och med färre personer att spendera dagarna tillsammans med var det inte lika lätt att avleda dessa "ofasade" barn.

Nu när det börjar närma sig att jag ska börja arbeta igen efter att ha varit hemma i snart ett år har jag förstått att en del på jobbet frågar sig varför jag ska arbeta full tid. Varför skulle jag INTE göra det? vill jag då fråga. Nu till en början är det ju självklart varför jag arbetar fulltid tycker jag själv. Då ska ju min sambo vara ledig. Jag kan ju inte gärna vara ledig samtidigt som honom. Eller jo, det skulle jag ju kunna vara om jag tog ut föräldradagar som tillhör något av de andra två barnen, men då försvinner liksom en del av poängen med att vara pappaledig. För jag anser att pappor ska vara pappalediga inte bara för att knyta an till sina barn, utan också för att känna på hur omöjligt det är att ansvara för marktjänsten där hemma med både 1, 2 och 3 barn. Och framför allt för att förhållandet ska bli jämnställt mellan mamman och pappan.

Åter till ordspråket! Varje person måste förlita sig på att andra mammor tar de beslut som är bäst för dem själva. Det finns bra mammor överallt. Både i parken och på kontoret. Och jag har äntligen accepterat för mig själv så pass mycket att jag kan säga det högt och tydligt inför alla andra. JAG ÄR INGEN BRA MAMMA OM JAG BLIR TVINGAD ATT GÅ NER I TJÄNST (framför allt inte om det är för att jag ska städa och sköta hushållet) ELLER TVINGAD ATT VARA LEDIG LÄNGRE ÄN VAD JAG SJÄLV VILL!!!!
Nä då blir jag en sur, rastlös och missnöjd person som ingen vill ha att göra med. Jag klarar mig inte utan den stimulansen som ett jobb ger. Inte utan den kontakt med andra vuxna människor som ett arbete bidrar med. Att torka snor, byta bajsiga blöjor, torka upp kiss från golv, gulla med, pussa och kramas, läsa sagor, baka kakor, dalta och rita små katter hela dagarna är helt enkelt inget som jag finner enormt stor glädje i om jag måste göra det heeeeeeeeeeeeeela dagarna långa.
En lagom dos av allt är väl bäst. Så fungerar väl alla? Vad som sen är lagom varierar ju från person till person....och vi andra måste helt enkelt finna oss i att alla inte fungerar likadant som oss själva.

Nu ser jag fram emot att jobba min "fulla tid" och i slutet av arbetsdagen känna att jag faktiskt saknar min familj. Till skillnad från att jämnt och ständigt längta hemifrån eller längta tills farfar ska komma och avlasta genom att låna hem ungarna några dagar. Jag ser fram emot att komma hem till en utarbetad sambo som haft att göra med trotsiga barn hela dagen. När jag kommer hem kommer jag gladeligen att ta vid och axla marktjänsten en stund så att sambon får en paus, precis på samma sätt som han gör med mig idag. Och jag kommer göra det med glädje. För då har jag varit iväg hela dagen och fått egen stimulans.

Så sluta nu tänka att man "måste vara hemma si och så länge" eller "måste gå ner i tjänst för att ta handom sina barn OCH hinna hålla hemmet i tipptoppskick". Du vet bäst själv vad din familj mår bra av...

....och så gör även jag! Och inte är det av att städa mer, bli mindre stimulerad - samtidigt som jag får mindre i lön och pension. Trust me!

SLUT--------------------------------------------------------------------------SLUT

Stå på er alla kvinns out there och fall inte ner i samhällets fällor bara för att en del tycker att "det ska vara som det alltid varit". Bana väg för nya yngre mammor och visa att det är okej att gå sin egen väg! Och framför allt - våga vara en modern kvinna och ge papporna större spelrum där hemma!

Heja oss!

Överraskning på banken!

2011-03-07T20:19:00.000+01:00

Vad skoj det var att gå in på sin internetbank idag. Hade fått in min momsfordran. Och tack vare att jag varit så duktig på att spara kvitton och kolla av mitt tyglager så blev det en hel del klirr. Yummi!!!! Synd bara att man inte kan spendera det. Tanken är ju faktiskt att jag ska sälja i alla fall liiiiiiiiiiiiite mer än vad jag köper in för :-).

Sylustan börjar komma tillbaka så smått, men just nu brottas jag med massa vanliga vardagbekymmer som olika trotsåldrar och sjukor....så det dröjer nog ett tag till innan här kommer något alldeles fantastiskt från detta hållet.

Tesslans fredagsfavorit

2011-03-04T22:51:00.000+01:00

Tesslans fredagsfavorit....går till en riktigt snyftare...som är på god väg att bli en solskenshistoria i Afrika!

Denna fredagen var det enkelt att välja favorit. Satt och surfade häromkvällen...som vanligt. Och som vanligt trillar jag inte på nya intressanta sidor och fastnar...fastnar fram till tolvslaget om inte verkligenheten gör sig påmind i form av babygråt på ovanvåningen.

Jag snubblade in på bloggen VÅRA SKITUNGAR! och blev så rörd över att det finns sådana underbara människor som ägnar så mycket tid och godhet åt andra helt främmande personer. De som ligger bakom bloggen skriver så här i sitt allra första inlägg som gjordes i februari 2011. Håll i er! Nu följer det ett långt inlägg.

__________________________________________________________________________

Det här är en blogg som är menad att ge en glimt av hur det är att leva och arbeta i Uganda med tretton före detta gatubarn – våra skitungar.
Mitt namn är Emma och det är jag som dragit igång den här cirkusen tillsammans med min vän Therese Henriksson. Om jag tappat förståndet undrar ni kanske? Så är det nog, men låt mig förklara hur det hela startade.

Jag och Therese läser till socionomer på Socialhögskolan i Lund och under vårterminen 2010 åkte vi till Kabale, Uganda för att göra vår praktik på en organisation som arbetar med utsatta barn, bland annat gatubarn. Under vår tid i Kabale lyckades vi få ett gäng pojkar att lämna livet på gatan bakom sig och istället komma och bo på organisationen. Vi blev så otroligt fästa vid dessa killar och berörda av deras livssituation och beslutade oss därför för att försöka ge dem chans till en ljusare framtid. Genom familj, vänner och bekanta i Sverige samlade vi in pengar för att försörja pojkarna och göra det möjligt för dem att gå i skolan. I maj 2010 poserade sex stolta killar på bild iklädda nya skoluniformer redo för sin första skoldag på väldigt, väldigt länge. Ett par veckor senare var vi tvungna att ta ett tårfyllt farväl av våra pojkar och åka hem till Sverige med löftet om att återvända så fort som möjligt. Det var extremt jobbigt att lämna Kabale, trösten var att vi var säkra på att de hade det bra.

Under drygt fem månader fick vi rapporter varje vecka från chefen eller ”Director” som han vill kallas, om hur det gick för grabbarna. Vi fick ta del av resultat från skolan, brev som de skrivit och vi pratade med dem i telefon vid ett par tillfällen. Fler pojkar kom till att bo på organisationen vilket vi såg som ett gott tecken. Allt var tillsynes frid och fröjd och vi fortsatte skicka pengar. Jag började planera för att åka tillbaka för att skriva min c-uppsats och i november återvände jag till Uganda för att äntligen få träffa våra grabbar igen.

Att det inte skulle bli precis som när vi lämnade dem förstod jag men redan från första dagen tillbaka fick jag en obehaglig känsla av att något inte stod rätt till. Barnen var inte lika glada och spralliga som jag kom ihåg dem, eller rättare sagt, de var inte det när ”Director” var i närheten, vilket han var nästan hela tiden. Jag tyckte det var väldigt märkligt att han skulle vara med överallt.

En dag satt jag och pratade med några av pojkarna och upptäckte ett otäckt sår på en av killarnas smalben. Jag frågade vad som hade hänt och förväntade mig såklart att han skulle svara att han trillat och slagit sig. Istället sa han att det var ”Director” som slagit honom. Jag blev chockad och visste inte hur jag skulle reagera, tänkte att det måste vara ett missförstånd. Ett par dagar senare var jag ute på ett snabbt ärende med en av de andra pojkarna och passade då på att luska lite mer i hur det stod till på organisationen. De hade sett och hört mig ha en diskussion med ”Director” som slutade med att jag stormade ut från hans kontor och smällde igen dörren och den här lille killen undrade hur jag vågade göra så, om jag inte var rädd för honom. Självklart sa jag att jag inte var det. Jag frågade om han var rädd för ”Director” och han svarade ja. Jag kände hur jag fick en klump i magen. Varför, frågade jag, med en föraning att jag inte skulle gilla svaret.

”Because of beating us” klämde han motvilligt fram.

Till en början trodde jag att det handlade om att han disciplinerade barnen genom aga, vilket i och för sig är illa nog, men inte ovanligt i ett land som Uganda. Jag funderade mycket på hur jag skulle hantera problemet, om det kanske gick att prata med honom och diskutera alternativa metoder. En kväll var killarna lämnade själva på organisationen, då både ”Director” och personalen var i en annan stad. Pojkarna sa till mig att jag skulle komma dit så att vi kunde ha ett hemligt möte. Sagt och gjort. Jag gick dit när det mörknat, vi satte oss alla tätt, tätt i en hörna med endast ett stearinljus tänt, sen bad jag dem börja berätta. Från den stunden förändrades allt. När jag hörde vad de hade att säga kunde jag inte göra annat än att gråta. Det fanns inga ord. Jag bara grät. Det ”Director” utsatte dem för handlade inte om aga eller disciplin utan om allvarliga övergrepp och ibland ren tortyr. Det här är exempel på vad de berättade för mig:

Flera gånger i veckan slog han dem med käppar eller järnstänger. Självklart aldrig när jag var där utan på kvällen när jag gått hem. Då låste han hela stället så att ingen skulle kunna komma in (eller ut), bad dem lägga sig på mage och sen satte han igång. Han praktiserade kollektiv bestraffning, ofta blev flera eller alla slagna även om de inte gjort något fel.
Han kom ofta på nätterna och tvingade dem till att skura golven eller ge sig ut och springa.
Regelbundet hände det att barnen fick gå till sängs hungriga. Ibland blev någon eller några av barnen tillsagda att laga mat men samtidigt förbjöd han dem att gå in i köket där råvarorna fanns. Det hände också att han medvetet lät bli att köpa grillkol vilket medförde att det inte blev någon middag den dagen.
Barnen kunde få stryk för att de inte klippt håret, men de fick inga pengar av honom för att gå till frisören. Vilket skulle ingå i det stöd vi gett organisationen.
En av de minsta kissade i sängen nästa varje natt, förmodligen av rädsla, sen fick han stryk varje gång han gjorde det. Även nu händer det att pojken kissar i sängen men inte lika ofta som tidigare.
En av killarna fick sin stortå delad på mitten av en machete och en annan fick hugg av en machete i hälen.
Vid ett tillfälle hade en pojke sagt att han skulle försöka få tag på någon som hade en digitalkamera och be dem ta en bild på hans svullna öga efter ett knytnävsslag och sedan be dem skicka bilden till min e-mail. ”Director” fick reda på hans planer och kallade in honom på sitt kontor, tog en bild på honom, framkallade den och lät den sedan ligga synlig på hans skrivbord. En signal till pojken att han var maktlös.
Flera gånger har en del av barnen rymt. Några av dem så mycket som tio gånger under de få månader de varit där. Då har ”Director” kört och letat efter dem på nätterna och med våld tvingat in dem i sin bil, bundit fast dem och sedan hållit dem inlåsta i ett rum på organisationen utan mat i upp till två dygn.
Vid andra tillfällen när någon av pojkarna rymt har han tagit pojken till polisstationen och låtit poliser han känner ta hand om honom. Där har de har blivit inlåsta i celler med kriminella och även misshandlade.
En pojke lyckades rymma till en kvinna som tidigare jobbat för organisationen. Hon hjälpte honom genom att ge honom mat, husrum och betala hans skolavgifter. Detta samtidigt som vi betalat för honom och fått rapporter om att han har det bra. När jag kom tillbaka var pojken på organisationen men rymde efter en vecka vilket gjorde mig jätteorolig. Vi anmälde honom t o m försvunnen hos polisen. ”Director” hävdade att han inte visste var han höll hus och sa att det är vad som händer med sådana pojkar. När allt avslöjades visade det sig dock att pojken, veckan innan jag återvände, med våld hade blivit tvingad till organisationen och sedan hotad till att låtsas som att allt var som det skulle. Allt för att jag inte skulle misstänka något. När han sen rymde var han tvungen att bege sig till en by flera mil från stan för att ”Director” inte skulle kunna hitta och trakassera honom.
Om de blev sjuka tog han inte dem till läkare (trots att vi lämnat pengar i en nödfond) utan sa istället att han inte är deras pappa så varför skulle han då ta dem till sjukhus.
Han har förbjudit dem att hälsa på sina familjer och släktingar och även förbjudit någon att besöka dem.
När det kommer vita turister till stan brukar han skicka iväg barnen till restauranger för att överlämna dokument där han bjuder in dem till att besöka organisationen. Sedan tvingar han barnen att sjunga och dansa för dem. Om de får pengar behåller han dem själv. Så fort det kommer vita samlar han ihop en massa barn och har arrangerar aktiviteter men ”vanliga dagar” är det i regel alltid tomt på barn där.

Det här är som sagt ett urval av det pojkarna har berättat för mig och det gjorde mig först så oerhört sorgsen, förtvivlad och förbannad. Killarna vädjade till mig om hjälp. Jag visste inte vad jag skulle göra. I flera nätter låg jag sömnlös. Funderade på olika lösningar, oroade mig för vad som pågick på organisationen när jag inte var där. Kände klumpen i magen varje kväll när jag var tvungen att lämna dem och fruktade vilka historier de skulle berätta för mig morgonen efter. Att höra vad han gjort mot dem och sen inte kunna göra något av rädsla för vad som skulle hända då. Visste att jag inte kunde gå till polisen där han har många kontakter och det skulle bara förvärra situationen.

Jag pratade mycket med min pappa och han förstod att jag befann mig i ett svårt läge och att jag varken visste ut eller in. Till slut beslutade han sig för att komma ner och stötta mig. Ganska omgående blev även han klar över att situationen var ohållbar och att barnen inte kunde stanna kvar hos ”Director”. Att lämna barnen åt sitt öde och försöka glömma bort dem hade förmodligen gjort mig galen. En omöjlig tanke.

Genom olika kontakter jag fått under min tid i Kabale försökte jag få mer information om ”Director”. Det var ytterst viktigt att gå försiktigt fram eftersom Kabale inte är så stort och det är svårt att veta vem som känner vem och vem man vågar lita på. Bilden av en tyrann växte fram alltmer. Med min pappa på plats och hans stöd fick jag mer tid och möjlighet att gå vidare, d.v.s att kontakta myndigheterna för att göra en anmälan om övergrepp mot barn. Som Ni förstår vågade jag i det här läget inte gå till polisen. Istället tog jag kontakt med Kabales ”Probation Office” (de sociala myndigheterna). Jag gjorde en anmälan, och i smyg fick barnen för att lämna vittnesmål. Samtidigt började vi planera för att starta en egen organisation. En organisation där vi vill ha full kontroll över allt som sker, och där vi kan vara garanterade att allt arbete sker med barnens bästa intresse i fokus.

Trots att ”Director” inte visste vad vi planerade märkte han att något var på gång. Ett psykologiskt drama inleddes. Både vi och barnen fick spela mycket teater. Killarna var fantastiska. De yppade inte ett ord om våra planer trots att ”Director” började hota dem alltmer och pressa dem på information om vad vi pratade om. Under dessa dagar var antingen jag eller min pappa hos pojkarna hela tiden utom på natten, då vi hyrt in en vakt som bevakade organisationen. Vi var rädda för att han skulle föra bort dem om vi inte var där.

Den 7 januari var vi tvungna att ta till drastiska åtgärder. På morgonen tog jag med pojkarna för att spela fotboll, då berättade en av dem att ”Director” hade hotat att döda honom om han inte slutade prata med mig. Jag ringde till The Probation officer som bad mig ta med pojken till hennes kontor för att lämna vittnesmål. Därefter kontaktade jag en advokat vi lärt känna och som var förberedd på att något skulle hända. Med hans och The Probation officers hjälp fick vi sedan snabbt ett domstolsutslag på att pojkarna skulle tas ifrån ”Director”.

Allt gick mycket snabbt och på eftermiddagen var det dags. Under dramatiska former och med stor uppståndelse kom vi med säkerhetsvakter, polis, och advokat till organisationen för att konfrontera ”Director” med domstolens och myndigheternas beslut. Han blev INTE glad. Han blev vansinnig, hotfull och våldsam. Pojkarna var desto muntrare. De packade sina saker och tågade ut med stora leenden. Viktigast av allt att ta med var plastgranen jag fixat till dem på julafton, den marscherade de ut med i högsta hugg. Vilken syn!

Vi hade förberett ett tillfälligt boende hos en annan organisation som heter Foundations Uganda. Organisationen drivs av två tjejer från Australien. Där var det dock bara möjligt att stanna några dagar. Vi åkte genast och köpte madrasser och på natten sov vi alla på vardagsrumsgolvet i Foundations Ugandas hus. Det var blandade känslor hos oss alla men starkast var nog en känsla av samhörighet. Jäklar i det, nu är det vi mot världen, så kändes det. Jag och mina grabbar.

Om det här vore en film så är det vid den scenen sluttexterna skulle börjat rulla men nu är det här (tyvärr)ingen film och lika lättad som jag var över att pojkarna var trygga lika säker var jag på att detta är lugnet före stormen och bara början på något som kommer kräva extremt mycket av mig och de som arbetar med mig. Det är inga enkla barn vi har att göra med, tvärtom. Det här är barn som är väldigt trasiga, vilket yttrar sig på olika sätt. De är barn som av varierande anledningar varit tvungna att lämna sina hem. Föräldralöshet, fattigdom, missbruk, sjukdom och våld är några av orsakerna till att de ansåg livet på gatan vara ett bättre alternativ. De är barn som har levt korta perioder på gatan eller mesta delen av sitt liv. Barn som har ätit sopor, sovit under pappkartonger, rökt marijuana, sniffat lim, druckit alkohol, rånat, stulit, misshandlat, misshandlats, bevittnat våld, prostitution och mord. När de sen får hjälp att lämna gatan får de stå ut med både fysisk och mental misshandel, förföljelse och trakasserier. Självklart är de påverkade av sina erfarenheter. De här pojkarna är inga änglar. De är ena jäkla skitungar emellanåt rent ut sagt. Men de är våra skitungar och vi älskar dem. De kan ge en huvudvärk många gånger men oj vad mycket skratt och fina stunder vi har tillsammans också. En sak är säker, det är omöjligt att ha tråkigt i deras sällskap.

Så, där befann jag mig alltså med våra pojkar i ett hus som redan var till bredden fyllt med ungar. Ohållbart såklart. Det gällde att fixa ett nytt hus och det fort så jag gav mig ut för att leta. Det tog inte lång tid, andra huset vi tittade på blev jag störtförälskad i och det fanns ingen tvekan om att det var det huset jag ville ha och redan måndagen efter fick vi nycklarna.

Det är alltså där vi står nu, ansvariga för att få ett hem med 13 pojkar att fungera. Vi har gått på känsla, det här var något vi var tvungen att göra. Det hade inte gått att åka hem och lämna killarna. Jag är av uppfattningen att om man vill något tillräckligt mycket så hittar man lösningar och jag vill att det här ska bli det bästa barnhemmet i Kabales historia. Ett hem med absolut noll-tolerans mot våld där man istället strävar efter att ge dem här killarna den trygghet som de aldrig haft och på det sättet sakta forma dem till ansvarsfulla och ödmjuka människor. Det är som ni förstår en stor utmaning men jag är helt säker på att vi kan lyckas om vi bara har tillräckligt med resurser. Det är där jag behöver Er hjälp. Resurser. Eller för att tala i klartext, vi behöver pengar för att genomföra det här. Jag hoppas så innerligt att ni som läser vill hjälpa genom att skänka en slant. Varje krona vi får in kommer att göra skillnad. Exempel på kostnader här:

Månadshyra: 2500 kr (inkl vatten och el)

Månadslön Alex (jobbar dygnet runt med killarna): 900 kr

Månadslön Andrew (jobbar 14 -22): 450 kr

Månadslön Irene (husmor): 600 kr

Månadslön säkerhetsvakt: 240 kr

Veckokostnad mat: ca 750 kr

Skolavgifter 1 termin: Ca 100 kr/elev

Skoluniformer inkl skor: Ca 250 kr

Skolmaterial 1 termin: Ca 200 krVåningssäng: 350 kr

Vardagsrumsmöbler (soffor, fåtöljer och soffbord): ca 2000 kr

Filtar: 25 kr

Hygienartiklar: ca 150 kr/månad

Jag håller i nuläget på att registrera en Community Based Organization (CBO) i Uganda och strävar efter att bli ett ”approved children’s home”. Samtidigt startar vi en stiftelse i Sverige för att donatorer ska vara säkra på att pengarna går till rätt ändamål. I framtiden vill vi skaffa autogiro så att det enkelt går att ge ett bidrag varje månad.

Om ni har möjlighet, skänk gärna ett par kronor. För pojkarna skull, för att ge dem (och mig) upprättelse. Allt ”Director” vill, är att sabotera för mig. Han tog mig till domstol och krävde skadestånd för sättet som vi flyttade pojkarna, han hävdar att det skadade hans rykte. Utöver det kom han med en massa hemska beskyllningar mot mig. Han förlorade dock målet i domstolen, men fortsätter att sprida rykten om mig i stan. Han skickar brev till alla möjliga personer och institutioner för att smutskasta mig, bland annat Lunds Universitet, Sveriges ambassad i Uganda, landshövdingen i Kabale district, polischefen i Kabale och diverse politiker. Allt för att hämnas. Hans heder har fått sig en rejäl törn och han kan inte acceptera att en student och ett gäng gatubarn har orsakat det. Därför gör han allt för att hota och skrämma oss. Hörde till och med att han sagt att han ska skicka någon att bränna ner vårt hus. Obehagligt, men vi låter oss inte skrämmas. Den största segern vore att visa att vi klarar det här och att det går bra för barnen. Snälla hjälp oss besegra honom!

I ett senare inlägg kommer jag att presentera mig själv, Therese, personalen i huset, våra tre svenska studenter som gör sin praktik hos oss och självklart POJKARNA! Sedan kommer vi med jämna mellanrum uppdatera om vad som händer i huset och med organisationen i stort. Pojkarna har gett sitt medgivande till att publicera bilder på dem och vi publicerar självklart inte information eller bilder som skulle kunna anses vara kränkande för dem.

Bidrag tas tacksamt emot på:

Handelsbanken:

Clearingnummer: 6759

Kontonummer: 726 881 732

Har ni några frågor får ni gärna ställa dem i kommentarsfältet eller skicka ett mail till mig på emma.kock.039@student.lu.se

Hoppas ni vill följa oss i bloggen och återigen hoppas vi på Ditt stöd.

Varma hälsningar

/Emma

______________________________________________________________________________________

Här kan ni läsa om varje skitunge :-)

Här följer en härlig film med killarna!

Jag har länge letat efter ett ändamål att skänka pengar till då jag som så många andra bloggar/webshoppar vill göra "rätt för mig". Här i Sverige har vi det så bra och vi tänker sällan på att det finns dem som har det sämre. Jag hade gärna slutat med både el och andra bekvämligheter under en tid om det hade hjälpt någon annan att få en bättre vardag, men i det långa loppet så är det svårt att försöka rättfärdiga felaktigheter på andra ställen i världen genom att sänka sin egen levnadsstandard här. Särskilt om man som vi redan har en ganska sparsam levnadsstandard.

Jag kommer definitivt följa denna blogg och det tycker jag att ni också ska göra. Om ni inte är intresserade av att skänka en slant så gå åtminstone in på denna blogg. Varje unikt besök på denna blogg ger en summa pengar till detta barnhem. Det är ett samarbete som Calle Schulman startat tillsammans med paf.com.

Och viktigast av allt: lägg gärna in en länk om detta i er blogg - lägg ut länken på facebook - berätta för era nära och kära! Gör ALLT för att dessa underbara människor ska kunna fortsätta med detta fantastiska och underbara arbete. Och länka till Calle Schulmans blogg också. För det är bara under marsmånad som varje unik besökare på hans blogg ger pengar till just Skitungarna!

Mössor!

2011-03-04T13:35:00.000+01:00

Visar här några bilder på mina barn i mössor i det gula aptyget från Gittes. Idag är min kära mamma här och hjälper mig med barnen så jag kan arbeta undan lite. Bland annat en del som måste sys. Allt gick så bra....ända tills jag råkade göra fel med ett blixtlås så nu är hon borta på Gittes med lillan som skulle sova i vagnen....på jakt efter ett nytt blixtlås till mig. Tack mamsen! Och jag tar en paus här efter att ha varit igång hela dagen.

Men ikväll är det fredagsmys och jag ska njuta....Det har jag förtjänat då jag ju varit igång hela långa da´n :-).

Får se om det dyker upp en fredagsfavorit under dagen också.

Det sög i tarmen....

2011-03-02T21:18:00.000+01:00

...efter att visa lite vad jag gör just nu när jag inte har tid att sitta vid symaskinen (ni som har betalat och väntar på att få era plagg: oroa er inte! Jag har inte glömt er, men har en del annat att ta itu med först).

Bjuder här på några bilder från en tavla jag håller på med. Ska bli skoj att visa hela när den väl är färdig. Perfekt hobby som man kan ägna sig åt tillsammans med barnen också. Att sitta vid symaskinen och umgås med barnen samtidigt är något som just nu är omöjligt. Men måla och klippa och klistra kan vi alla ju. Och något måste jag ju fördriva tiden med när jag härdar ut alla dessa dagar fyllda av trots. Om det sen även kan bidra med att minska antalet trotsiga tillfällen är det ett STORT plus i kanten.

Skräptankar

2011-02-27T22:12:00.001+01:00

Sen jag startade eget tycks luften ha gått ur mig. Lite ironiskt. För det är väl egentligen nu som jag borde sprudla av energi och producera och producera tills det sprutar hallonsaft ur öronen, men icke-sa-nicke då. Brukar sitta och sy när ungarna ska sova, men idag tittade jag in i syrummet och beslutade mig för att släpa med mig min netbook upp där istället....och här sitter jag och surfar nu - även om ungarna somnat för lääääääääänge sen.
Jag har en del projekt på gång, men just nu så känns det inte det minsta kul att sy. Tänkte till och med innan idag -Vad sjutton gör jag med allt tyg om jag nu helt plötsligt bara skulle tappa intresset? Men såklart så gör jag ingenting med det. Det får helt enkelt ligga där tills lusten kommer tillbaka.

För att vara lustlös så har jag helt på tok för mycket på gång just nu, med både återförsäljare och mitt första inplanerade homeparty. Och ovanpå det börjar jag att jobba efter att ha varit mammaledig i snart ett år.

Det är märkligt att jag ska hamna i dessa svackor titt som tätt. Men erfarenheterna säger mig att det kommer vända lite fort igen. Så brukar det ju vara.
Ett av mina problem med att lusten verkar komma och gå som den vill är att jag känner mig så himla splittrad. Att vara hemmamamma är ju att vara överallt och göra allt samtidigt. Det är skillnad när man arbetar. Då gör man sitt jobb på sin arbetsplats och när man sen kommer hem är det hushållsysslor och umgänge som gäller. Orkar man och hinner så finns det tid för hobbys om man så önskar. Det blir liksom mycket klarare gränser i ens vardag när man arbetar upplever jag det som. Hemma får jag ingenting gjort. Jag kan tänka när jag går upp på morgonen att "idag ska jag fokusera på att färdigställa dessa tre saker idag" (ofta rör det sig inte ens om sömnad), men efter allt snortorkande, bajsblöjbytande, kojlekande, skällande, gnällande, matlagande, hämtningar och lämningar och dylikt så ska jag vara glad om ens EN sak av dessa tre blivit utförda.
Inte konstigt att lusten försvinner när man aldrig får möjligheten att bara sitta ner i lugn och ro och göra det man är intresserad av.

Har ju skrivit här att jag har tänkt att börja ta tag i mitt konstintresse lite mer så jag har faktiskt börjat göra en tavla. Jag är jättedålig på att måla och använder mig istället av collageteknik och olika teknikmålningar och en fördel med detta är att ungarna kan hjälpa mig. Just nu arbetar jag med cellplastskivor i lager och att ta hjälp av barnen när dessa ska grundmålas är ju superbra kvalitetstid för oss alla inblandade. Det är ju umgänge, sysselsättning och min hobby - allt i samma stund! Därför kommer det nog framöver bli en hel del annat som dyker upp här i bloggen än just saker som är sydda.

Här är ett litet exempel på vad som inspirerar just nu:

www.recyclart.org

Fredagsfavorit!

2011-02-25T19:24:00.001+01:00

Efter några veckors frånvaro kommer jag här med en fredagsfavorit.

Jag har blivit väldigt intresserad av återbruk och då menar jag inte bara i form av tyg. Utan helt enkelt allt som kan finnas i ens närhet. Kanske beror det lite på att jag nyss fått reda på att budgeten för fritidshemmet jag jobbar på halverats vad gäller pengar till just pysselinköp och då har min hjärna börjat röra sig i andra banor och tänka om och fundera över vad man då kan sysselsätta sig själv och alla de pysselsugna barnen med. För alla ni som har barn i fritidshem är väl rörande överens om att det är ganska tråkigt som förälder att barnen aldrig tar hem ordentligt pyssel?! Att de kanske inte ens blir erbjudna någon form av roligt pyssel i fritidsverksamheten till och med! Skam! Pyssel som teckningar och annat papperskrimskrams brukar hitta sin väg hem ändå, men jag har förstått på många föräldrar att detta inte är så populärt och själv tycker jag om att kunna fånga upp barnen i deras skapande och försöka leda in dem på att göra något "större" och något som är mer genomtänkt. Och som i längden också leder till att mamma och pappa inte bara kastar utan faktiskt vill spara.
Nu har jag varit hemma i snart ett år och det där med genomtänkta och noggrant utförda pyssel är inget som förekommer i min småbarnsfamilj direkt. Här är det mer "slit och släng" och "snabbast vinner" som gäller än. Jag längtar inte tills mina barn är skolbarn, men en fördel med denna kommande tid är just att det blir lättare att pyssla med dem.
Pyssel av återbrukat material borde både stimulera fantasin samt göra vår administrativa pengatant glad och därför är jag nu så smått sugen på att börja jobba igen. Och få pyssla med stora barn hela eftermiddagen lång. Pyssla och få betalt för det är ingen dålig kombination.

Så min fredagsfavorit är Pysselfarmor!

Pysselfarmor heter egentligen Gun-Wivi och säg den sak som inte denna kvinna är intresserad av när det gäller pyssel. Hon kör till och med MC! Så här beskriver hon sig själv:

Pysslat har jag gjort sedan barnsben. Växte upp utan väg och el och moderniteter i Lapplands fjällvärld. Hade heller inga leksaker utan det var skogen, djuren på gården, tidningar, tyg och garn, burkar, färger, stenar, näver och allehanda ting som var mina leksaker. Åtminstone tolkar jag det som att det är denna bakgrund som gjort att jag måste bara få "jobba med händerna"! Annars får jag ingen ro om jag inte får skapa något. Att måla, sticka, sy, gräva och odla, jobba med näver, snickra, gjuta i betong, skapa smycken, nålbinda osv - det är livet!

Jag njuter också av att läsa, lyssna på musik, gå på teater och konserter, göra stadsvandringar, vandra i skog och på fjäll, äta god mat och dricka gott vin. Och att vistas på gården i Lappland.....

Jag har också tagit upp ett intresse från förr - att fotografera. Fotograferade i många år med spegelreflex och gick även en kurs i att framkalla bilder själv. Tänk vad enkelt allt har blivit med den digitala spegelreflexkameran Nikon D5000 och Photoshop!

2008 har jag uppfyllt en av mina drömmar - att ta mc-kort. Yamaha Virago 535 hade jag bestämt mig för. Glad blev jag när sambon inhandlade sin Yamaha Dragstar 1100cc.

Kika in i hennes blogg och låt dig inspireras. Alla de bilder som hon har samlat av både egenhändigt tillverkade alster och bilder som hon själv inspirerats av ger mig en sådan lust att pyssla järnet.
Själv har jag blivit otroligt sugen på att försöka komponera ihop en tavla av återbruksprylar. Just att göra tavlor är något jag har smakat på sen några år tillbaka. Inte genom att måla dock, eftersom jag målar förfärligt fullt, men av diverse fotografier, strukturgivande material, färgexplosioner och olika metaller.

Ha en skön helg nu allihopa!

Munktröja

2011-02-20T12:11:00.002+01:00

Denna munktröja följde med till syjuntan, men hann inte ens komma upp ur lådan eftersom tiden sprang i väg så fasansfullt fort där. Men nu är den färdigställd och idag har det varit lite photosession i trädgården med sonen. Kan tillägga till de av er läsare som tänker "Amen för fasen, se till att klipp din son!" att klipptid är inbokad.

När jag klippte till tygerna till tröjan glömde jag bort att den stickade mudden nertill är så bred som den är att när tröjan kom på gossen såg att den ju blivit på tok för stor. Även ärmarna klippte jag till för långa. Enligt mönstret i Ottobre ska man ju fålla genom att vika upp - jag har ju använt kantband istället. Så vad som var tänkt att bli en stl 122 blev nog snarare en lite längre 128:a. Får nog hänga till sig i garderoben till efter sommaren tror jag *skrattar*. Då sonen blivit lite längre i rocken. Sommar och solsken fungerar ju som gödningsmedel på barn har jag märkt.

Det svarta tyget är ett svart stretchfrottétyg och detta är fodrat med limegrön fleece. Luvan är fodrad med Strömmings Irisvisa istället för att få en mer flashig känsla. Detta partiet syns ju utåt och då tyckte jag att det var roligare med något mönster på tyget än bara fleece.

Ärmarna är kantade med turkos muddväv från Stoff&Stil. Så är även luvan.

Mudden har jag stickat på rundsticka och varvat turkos, lime och svart.

Framtill finns en magficka. Lillasysters lila variant av denna tröja (se här) fick en applikation på fickan i form av en virkad blomma, men jag tvivlade på att sonen, som just nu är mycket känslig för vad som kan räknas som tjejigt och killigt, hade accepterat en blomma. Funderade på att applicera en bil i Iris Visa istället, men tiden var knapp och jag var otålig och därav blev det inget alls.

Vill du också ha en sådan här tröja till din älskling? Den kostar isf 375 kr i storlek 80-86, 400kr i stl 92-104 och 425kr i storlek 110-122. Besök min shop och beställ. Perfekt att ha i april-maj som ytterplagg.

Visst är han fin min son. Så glad och så ruffsig i kalluffsen. Här har vi varit glada allihopa den senaste veckan. Och vi har blivit ärade av glatt besök också. Längre ner ser ni Hillefants Astrid samt min Moa i vår kökskoja.Men först kommer ett kort på mina tre, som (ta i trä) kommit bättre överens än vanligt senaste veckan.

Det glada humöret har även infunnit sig hos mamsen. Med stor sannolikhet beror det på en liten getaway som ägde rum förra helgen. Det hade jag planerat sen oktober förra året och när sambon kom hem från jobbet rövades han bort. Vi lämnade bort barnen och sen checkade vi in på fint hotell, blev bjudna på restaurang (vilket faktiskt blev en total överraskning för mig också då vi när vi kom till restaurangen utgick ifrån att vi skulle behöva betala för oss själva) och skrattades oss helt fördärvade till David Batras show "Det här var ju tråkigt".

Och denna lycka och vila lever jag på än. Har varit glad hela veckan och känner mig som en supermorsa och inte som den där sura labila som jag kände mig som förra veckan.

Jag


Sambon

På tal om supermorser. Om ni vill skratta gott så gå in och läs Recyclinns senaste inlägg. Ååå vad jag garvade!
Ha en skön solig söndag. Nu är snart vår mat klar och sen bär det ut på lite cykelutfärd.

Business is B(l)ooooooooming!

2011-02-18T11:36:00.002+01:00

För ett tag sedan kom jag i kontakt med en tjej som bor inte alltför långt ifrån mig och vi har inlett ett samarbete. Tjejen i fråga har en webshop där hon endast säljer ekologiska kläder från tex Maxomorra, Blå Tomat, Lemoncurd, Ibabiba, Bälla-Boo m.fl. Vi kommer inleda ett samarbete som innebär att jag ska sy barnbyxor och barnkjolar av återbrukade jeans till hennes shop. Här ser ni första laddningen! Det är hittills bara ett fåtal plagg och dem kommer säljas på Underbara Barn-mässan här i Kristianstad och fortsättningsvis i shoppen. Den äger rum på Yllans Mässcenter helgen den 5-6 mars. Är någon sugen på att träffa mig kommer jag vara där i Little Blooms bås på lördag-eftermiddagen.

Jeansen som ni ser här är ett par babyjeans i stl. 56. Sydda av ett par återbrukade stretchjeans av bomull och lycra. I både midja och benslut har jag sytt i växamuddar för att öka användningstiden på dem. Framtill har jag dekorerat byxorna med ett band med får på. Detta ger även byxan en fick-synvilla. På ena knäet är en stjärna fastsydd. Just detta exemplar som jag har på bild här kommer jag själv behålla då jag missade att klippa fårbandet tillräckligt långt. De andra byxorna kommer ha en stjärna på vardera knä.

I rumpan har jag förstärkt effekten av att bäraren är en stjärna genom att sy en S T A R -applikation.

Byxorna som jag behåller för mig själv kommer hamna i min HomeParty-kollektion som visningsplagg. Man kan även beställa babybyxa i min egen webshop och då är variationsmöjligheterna för dig som kund oändlig nästan. För mitt företagande (JA, jag fick mitt registreringsbevis igår) bygger ju till stor del på att ni kunder ska få designa själv. Namn-applikationer kanske? Tänk er TILDE eller EMIL i rumpan istället för STAR.

Här nedan har jag tagit kort på kjolar som är likadana förutom färgen på knapparna och färgnyansen på jeanstyget. Båda kjolar är sydda av sex likadana våder och sen har jag sytt på en rullfållad våd nertill och en växamudd i midjan.

Kom på att jag ju missat att skriva fredagsfräckis både idag och förra fredagen, men det kommer nog lite senare i helgen. Hoppas alla kommer få en skön och avslappnande helg nu.

Tygtavlor

2011-02-15T08:00:00.000+01:00

Så här blev första resultatet av de hemska broderitavlorna som fyndades i helgen. Är själv ganska nöjd med tanke på att det ser ut nääääästan som det gjorde inne i mitt huvud innan jag gjort dem. Nu vet jag dock hur jag kan göra det bättre nästa gång jag ger mig på det.

Färgen är sprayfärg inköpt på Biltema och tygerna är en gåva av en vän resp. loppisfynd. Mycket enkla att göra. Var jag ska sätta dem har jag bara en tanke om, men innan dem får äran att pryda denna vägg får jag nog göra lite fler färglada tavlor då det bara hade sett dumt ut med två 15*15-tavlor där

Optimism!

2011-02-14T22:39:00.001+01:00

Det är märkligt hur man fungerar egentligen. En liten motgång vid fel tillfälle kan rasera lusten för flera dagar framöver. Sån tur är fungerar det omvänt också. Igår när jag kollade mina mail hade jag fått min allra första beställning via min webshop. Känslan var WOW! Beställningar har jag ju fått innan, men att få den via min webshop kändes lite extra. Det gav mig lust som aldrig förr och även om jag inte började sy på denna kunds kläder arbetade jag mig med hjärtans lusta igenom en del av den hög av andra beställningar och framtida leveranser till återförsäljare som legat på sybordet ett tag. Så nu känns det extra skoj.

Ytterligare en lusthöjande grej har varit att mitt tavelpyssel blev nästan precis så lyckat som jag har sett framför mig. Tyvärr sitter sambon vid datorn med fotoredigeringsprogrammet så bilder får jag bjuda på imorgon....men just nu så bubblar det så mycket inom mig att jag bara var tvungen att bubbla av mig lite innan jag ska sova.

Natti med er alla och hoppas alla har känts sig hjärliga idag :-)

Nyckeln till framgång...

2011-02-14T10:35:00.000+01:00

Nu har även jag tagit steget att starta eget. Som om inte världen redan har tillräckligt med sömmerskor som syr barnkläder. Att få ihop den där ansökan via e-leg var inte det enklaste då jag var tvungen att spara ner ansökan säkert 4-5 gånger pga ett av mina tre barn "pockade" på uppmärksamhet genom att antingen slåss eller dra varandra i håret. Vid ett tillfälle var jag även tvungen att ringa Skatteverket för lite guidning och just då bröt värsta slagsmålet ut bakom ryggen på mig. Kände genom luren hur tanten i andra änden av telefonlinjen virrade på huvudet och tänkte: "Men hur ska den där människan kunna driva ett eget företag när hon inte ens får lugn och ro att starta det?" .

Nåja...här gick jag och väntade och väntade och väntade och antog att det skulle komma någon form av bekräftelse på att jag faktiskt har ansökt om enskild firma men när inget kom ringde jag till Skatteverket och hörde om jag kanske missat trycka på någon knapp eller så. (Man vet ju aldrig vilka grejer hjärnan kan missa med tre barn som alla kräver sitt i bakgrunden :-). Men min ansökan hade kommit in. Tjohooooooo! Och även om jag inte fått hem något registreringsbevis än så ser jag mig nu som EGEN FÖRETAGARE.

Ni som följer min blogg och faktiskt läser och inte bara tittar på bilderna vet ju att jag en tid brottats med vilken inställning till och hur mycket tid sömnaden egentligen ska få ta av min vardag. Frågan om VARFÖR jag egentligen startar eget har också varit på tapeten. Jag tjänar ju i princip inget på det. Och måste tidvis nästan slåss för att få ihop några enstaka timmar vid symaskinen. Och det jag kommer sälja för kommer med all säkerhet återinvesteras i form av materialinköp direkt igen.

Men jag har kommit fram till att jag med en egen firma får så mycket mer. Nyckeln till framgång för mig är inte att tjäna en massa pengar. Nyckeln till framgång innebär istället att kunna göra det jag vill och samtidigt må bra. Då jag snart börjar arbeta mina 35h/v igen kommer jag inte ha direkt ha MER tid till att sy. Kanske inte ens lust heller. Men när jag väl syr och säljer nåt går det till på rätt sätt. Och det blir lättare att sälja via andra kanaler om man är momsregistrerad. Och något av det bästa.... Jag kan med gott samvete ha mina barn på dagis en förmiddag i veckan (om mitt vanliga arbetsschema så tillåter i framtiden) för att ägna mig åt det jag älskar - skapa!

Ja, just det - Skapa! Inte bara sy. Nu kommer jag till nästa steg - vad ska mitt företag heta då? KroKKoFin by Tesslan är ju mitt klädmärke, men jag vill ju inte bara sy barnkläder. Jag vill nog göra mer än att sy också. Konst och hantverk på annat sätt, men som kanske innebär skapande med tyg ändå. Då är ju KroKKoFin lite dumt att ha med. Nä, jag är mer inne på att använda mig av delen "Tesslan" på något sätt. Eller utesluta det helt.

KroKKoFin by Tesslan är ett namn som jag enbart vill att folk ska tänka på när det gäller barnkläder. Inget mer. Hur har ni andra gjort och tänkt?

Inspiration

2011-02-12T22:30:00.000+01:00

Bild lånad av Pink Friday på Styleroom

Det känns som om jag och bloggen just nu glidit ifrån varandra lite. Jag syr fortfarande, men har på något sätt förlikat mig med hur verkligheten faktiskt ser ut med tre småbarn som kräver sitt. Insikten att jag dessutom är väldigt lik min far - är arbetsnarkoman - tillsammans med vetskapen om hur mycket tid man som småbarnsförälder och husägare faktiskt måste lägga ner på att torka snor, kiss på fel ställe, avvärja bråk, plocka upp legobitar från golvet för att undvika akuta besök på sjukhuset, tvätta nerbajsade kläder, diskutera barnuppfostran med sambon (så att man faktiskt är inne på samma linje båda två) m.m har fått mig att inse att jag måste ruska om mig själv lite och ta till en annan taktik för mitt skapande. Jag har därför bestämt mig för hur mycket tid jag varje dag ska lägga ner på min tid vid symaskinen och tygerna. Och oavsett hur kul det sen än må vara att sitta där och sy så SKA jag sluta när denna tid har gått. Om jag så ska behöva sätta en äggaklocka på alarm. Annars fastnar jag där vid mitt sybord - och tiden kan gå....och gå...och gå....och gå. Och vips en dag så är hela huset helt upp och nervänt och jag mår bara dåligt för att man inte tagit tag i det tidigare.

Tidigare har jag tagit beställning efter beställning, till och med nästan jagat beställningar....och sen stått där med en hop olika arbeten som alla vill ha färdigt. Gärna snabbt, och helst NU. Jag vill helst aldrig behöva säga att jag har beställningsstopp för jag vill ju ha beställningar men från och med nu är det taktikskifte som gäller. Jag vet ju vilken mängd tid jag har möjlighet att lägga ner varje dag och jag vet vid det här laget hur lång tid ett plagg tar att tillverka. Så det bli helt enkelt att ta fram kalendern och på ett ungefär försöka räkna ut hur långt fram i tiden eventuella beställningar kommer att vara klara. Och såklart då också ha med i kalkyleringen en del maginfluenser och personliga kriser för att vara på den säkra sidan. Då blir det nog bra :-). Gäller att ha konsten att angripa problemet bakifrån ibland.

Denna helg har jag och sambon unnat oss lite tid för oss själva. Min käre sambo visste ingenting utan blev helt enkelt bortrövad av mig. Vi lånade ut barnen till våra mor- och farföräldrar (första natten utan lillskruttan.....gissa om mina bröst strejkade!!!), sen drog vi 10 mil söderut - checkade in i ett tornrum på Grand Hotell i Lund - åt på bonusbrorsans restaurang Wasabi - för att sen avsluta kvällen med en hejdundrandes rolig show med David Batra på Lunds Stadsteater. Väl hemkomna till vårt rum var jag så slut av allt skrattande att jag bara orkade se en film och sen stupa rakt i säng. Helt underbart och definitivt en sak vi kommer göra fler gånger.

Idag har jag bara umgåtts med ungarna. Minstingen hade klarat sig galant utan tuttar och hade istället ätit en mega-frukost hos mormor, men nu ikväll har hon stupat i säng och inte gjort ett pip ifrån sig på flera timmar. Stordottern min har ägnat sig åt att leka hårfrisörska med mig i säkert två timmar och samtidigt att gossen min suttit bredvid och byggt ihop sitt nya STAR WARS-legobygge. Helt själv! Kvalitétstid till tusen.....och inte en nål i närheten. Lovely!

På väg hem från Lund idag svängde vi inom en second hand-affär och där kom jag över några hemsk fula broderi-tavlor som jag köpte endast för ramarnas skull. Medan jag blev ompysslad av hårfrisörskan här hemma surfade jag runt lite och blev så inspirerad av bilden här ovan att jag nog redan imorgon kommer att försöka pyssla ihop något. För det är det spåret jag är inne på nu - pyssla med tyg men inte nödvändigtvis något som leder till kläder.

Hoppas alla haft en lika underbar helg som jag!

Förbannade förbannelse!

2011-02-08T22:37:00.000+01:00

Idag var min målsättning att sy undan en massa, men högre makter tyckte annorlunda och kastade en förbannelse i form att strömavbrott efter sydsvenska stormen som drog fram inatt. Mellan ca 1:00 och 19:00 var vi utan ström och jag fick inte något gjort alls. Typsikt. Jag som lånat ut barnen till farfar och allt.

Nåja....jag fick en massa ärenden på stan uträttade i alla fall så det får jag väl vara nöjd med.

Igår när jag lämnat barnen tog jag mig en loppisrunda i städerna jag passerade på hemvägen. Hittade förvånansvärt lite att köpa, men några fynd blev det. Men de visar jag en annan gång.

För er som inte sett det redan kommer jag sälja mina namnbyxor i svart velour och vit text i webshoppen 3exter från och med den 25 mars. Skoj! Även en del andra kändisar kommer sälja där. Kika in där du med vetja!

Helgens syjunta och ny vacker klänning till dotra mi

2011-02-06T16:54:00.001+01:00

I helgen var det syjunta här i Kristianstad och det var sååååååå himla trevligt. Vi blev hela 12 stycken sytokiga och vi sydde för glatta livet hela dagen lång. Det var nätt och jämt att vi klarade av att slita oss från symaskinerna för att inta lite lunch.
Detta var min allra första stora syjunta och jag kan väl säga som så att jag hade missbedömt ganska kraftigt hur mycket jag egentligen skulle hinna att sy. Endast två plagg hann jag färdigställa och det ena bjuder jag lite bilder på här. Visserligen innehåller det en hel del detaljsömnad och med tanke på hur nöjd jag blev med det så är det helt okej att lådan med tillklippta tyger följde med hem i nästan samma skepnad som den kom dit.

Är så trött på alla inomhusbilder och all stel fotoredigering nu så det blev en utomhusbild den här gången.

Inspiration: Har jag fått av en av mina favoritbloggare - Naima´s design!

Tygerna i klänningen: Det blåa med vita prickar är ett barnpåslakan fyndat på Erikshjälpen, ärmarna är från en gammal gardinkappa eller ett överkast fyndat på en av sommarens alla loppisar, det blommiga tyget i oket är från gardinkappor fyndat på Svensk-Litauiska föreningen och det gröna med vita prickar är nyproducerat.

Mönster: Helt och hållet egen design och mätt och måttat efter dottern och Ellos mått-tabell.

Detaljer: Knäppes med dragkedja i övre delen av bakstycket, puffärm "de´light", dekorativ snörning med sidenband som träs genom isydda öglor. Banden går att bytas till andra band om man så önskar. Stilen är en lätt utställd klänning som slutar strax ovanför knäna. Passar bra som sommarklänning, men även andra årstider med en tight tröja under samt strumpbyxor.

Efterfrågan: Storleken jag sytt just denna klänning i är stl 86, men går att beställa i stl 74, 80, 86, 92, 98 än så länge.

Beställning: går snart att göras i min webshop och man kan då välja att beställa en likadan klänning eller designa den med egna tyger så fort jag lagt upp mina tyger i katalogen. Priset kommer vara 375 kr.

Här följer ett litet bildkollage från syjuntan. Vi hade en två hedersgäster med på plats - en ickebloggerskas en och en halvmånad gamla dotter och en av Recyclinns fyra döttrar. Ickebloggerskan i fråga har varit med och tagit fram sidan slöjd.nu som är väl värd både ett och två besök.

En del av oss sygalningar

Hillefant arbetar på!

Recyclinn med dotter

Skurken!

Arbete pågår för fulla muggar


Tesslan passar på att få hjälp med rullfåll och Uniq visar

Tesslans mamma handarbetar och tovar

Recyclinns dotter sydde en väska

Hantverkslotteriet

Äldste hedersgästen drar lotterna!

Allra sist vill jag informera alla att vi bestämde att ha denna syjunta som ett återkommande event och ALLTID på Grand Hotell i Kristianstad första helgen i februari. Men då som ett tvådagarsevent lör-sön. Så planera redan nu in denna helg 2012 vetja!

En födelsedagspresent...

2011-02-04T18:29:00.000+01:00

...designades!

Min brorsdotter fyller år några dagar efter jul och då gav jag henne ett presentkort på ett egendesignat plagg hos mig. Så här blev hennes val av tyger. Modellen är en kombination av två olika plagg som vi hittade i två olika postorderkataloger på nätet.

Ringningen blev inte riktigt som tänkt men med en rosett av sidenband och knapp och broschnål löste problemet och gjorde kanske tunikan ännu häftigare.
Mönstret har jag som sagt ritat själv och jag blev himla nöjd med vidden ner till och hur det faller. Bjuder här på lite bilder:

-Så himla tjusig blev jäntan asså!

Ikväll ska jag ägna mig åt att packa ihop allt som ska med till syjuntan. Har nu alla olika grejor liggandes i högar lite här och var. Hade också tur och fick min leverans från Stoff & Stil idag där min älskade muddväv var med. Denna är oslagbar! Så den ska tvättas och hängas framför avfuktaren ikväll och sen få följa med mig till juntan den också.

Tesslans fredagsfavorit

2011-02-04T07:40:00.004+01:00

Vi är en fyrabarnsfamilj som bor på landet i Österbotten, Finland, i ett gammalt timmerhus från 1800-talet som vi har flyttat och återuppbyggt.

Skapande processer och kreativa lösningar är en del av vår vardag. Vi arbetar entusiastiskt med hantverksprodukter, färger, former, snickerier och inredning både i vårt hem och i vårt företag Lundagård.

Vi fascineras av gamla hus och att arbeta med naturliga material samt all form av återanvändning!

Ja, deras presentation av sig själva säger väl allt. Bloggen heter Lundagård och hur jag snubblade över denna blogg vet jag inte, men förmodligen lades den till i mina favoritbloggar för några veckor sedan när jag googlade efter tips på återvinningspyssel som jag kan ha nytta av tillsammans med både mina egna barn och barnen på jobbet. Men denna blogg fick "följa med mig hem" mest för att dem lever mitt drömliv. Deras sätt att leva, och framför allt det lugn som denna familj verkar utstråla gör mig så avundsjuk då jag själv tycks befinna mig i ett evigt stadie av sjukdomar, gnäll och bråk. För att inte tala om en maaaaaaaaaaaaassa tråkiga måsten. Många har de tillfällen varit då jag drömt om ett större hus med ett jättestort rum till bara hobbyverksamhet. Eller kanske till och med en sådan där gäststuga på tomten. NÅGOT som är bara mitt. Visserligen har jag ju redan ett litet syrum och det är väl mer än vad många har, men det är så litet att jag lätt sprider ut mig lite här och lite där.

Bilderna nedan var de som jag fastnade för mest och vill visa er andra. Lösningen med tygförvaringen längs en hylla i taket ska jag lägga på minnet.

Kika nu runt på sidan och kolla gärna in deras webshop också.

Äntligen....Min första återförsäljare!

2011-02-03T22:15:00.000+01:00

För lite mer än en månad sedan fick jag ett mail.... Ett nystartat företag frågade om jag var intresserad av att sälja några av mina alster i deras webbutik. Och visst var jag det! Efter noggrant funderande på vad jag skulle skicka till dem bestämde jag mig äntligen. Nu kan ni se de första upplagda plaggen på deras första sida.... Som Nyheter. Och Annika som är en av tjejerna bakom företaget har skrivit så fint om mina små raringar (kläderna).

Och vinnaren är....

2011-02-01T07:47:00.000+01:00

......Pernilla Hallberg!

Pernilla: Du har vunnit ett par jeans i återbruksteknik. Stort grattis till dig!

Secondhand och återbruk

2011-01-30T11:32:00.001+01:00

I veckan har jag och familjen tagit oss tid att besöka några av de secondhand butiker som finns här i stan. I den första som stod på vår lista träffade jag på Hillefant....märkligt att vi båda hade tankar på att besöka denna för oss båda obesökta butik på samma dag :-). Nu när hon har börjat arbeta igen ses vi inte så ofta men då är det ju skönt att veta att vi fortfarande har kontakt på telepatisk nivå :-). Sån tur är har vi lite olika smak vad gäller tyg och detta härligt blå vitprickiga barnpåslakan hamnade i MIN korg.

Nästa besök träffade jag dock inte på någon annan bloggare och lyckades komma över både det ena och det andra.

De två översta bilderna visar ett påslakan (hittade till och med TVÅ sådana) och det till höger är ett mönstrat underlakan som jag faktiskt fick då det var så himla slitet på mittenpartiet.

Den nere till vänster visar mönstret på två panelgardiner och bilden till höger är två stuvbitar.

Jag blev genast sugen på att sy när jag kom hem, trots att jag egentligen borde klippa till allt som jag vill sy på syjuntan nästa helg (var förresten och rekade i lokalen igår och jag kunde riktigt se och smaka på hur fantastiskt roligt vi kommer ha denna dag).

I ovanstående tyghög ser ni vad som behövdes till klänningen som min snart 10-månader gamla dotter har på sig ovan. Och här följer fler bilder av den. Satt större delen av gårkvällen och ju mer jag sydde desto mer besviken blev jag för att jag inte fick till det så som den såg ut på min näthinna. Men idag när jag provade den på lillan visade det sig att den blev ännu bättre än vad jag från början tänkt. Kantade den med gul snedslå för att det skulle bli lite mer färg i den. Visst är den lite Solig!

När jag väl får tummarna loss kommer jag lägga upp denna klänning och möjliga tygkombinationsalternativ i min webshop och priset kommer då att vara 295 kr och den kommer finnas i stl 74-98.

Missa inte min GiVeAway! Sista chansen imorgon.

Och till sist...Om du gillade detta inlägg....Snälla hjälp mig få fler följare på Facebook och Dela med dig av det till dina vänner också. Så bli jag såååååååå glad.

Lördagsgodis!

2011-01-29T08:43:00.000+01:00

Idag är det lördag och som vanligt finns det alltid något att göra när man tillhör familj med tre småbarn. Idag ska jag bland annat in till stan till Grand Hotell för att reka inför syjuntan nästa lördag. Åååh så skoj det ska bli! Kanske blir det även en tur till någon av alla second hand-butiker som finns här i stan med omnejd.
Igårkväll började jag att klippa till några av alla de plagg jag vill hinna sy under vår junta. Frågan är hur mycket man ska ha med sig. Man vill ju inte riskera att man helt plötsligt sitter där utan något att sy och med flera timmar kvar.

Från det ena till det andra:

Idag är det den 29 januari och på måndag den 31 jan kl.23:30 avslutas min giveaway. Du har alltså chans att vinna ett par återbruksjeans. Klicka här och var med du också!

Tesslans fredagsfavorit

2011-01-28T06:41:00.002+01:00

Förra fredagen berättade jag att jag börjat med veckans blogg. Så här löd min beskrivning av grejen:

"Det är en idé jag fick för några månader sedan när jag trillade in på en annan bloggares sida. Minns tyvärr inte vilken nu. Denna bloggare hade i alla fall som grej ett tag att hon gjorde lite reklam för andra bloggar i sin egen blogg. Anledning till denna extra reklam var oftast så enkel som att hon själv gillade bloggen pga alla läsvärda saker hon kanske hittade där eller alla fina bilder. Motiveringen var aldrig särskilt krånglig utan det räckte med att bloggen i fråga gav henne lite mer glädje och inspiration än vad andra bloggar gjorde. Dessutom tyckte hon det var ett bra sätt dela med sig av länkar som jag själv anser det görs för lite av. Framför allt i bloggar som inte är sybloggar. Många är dock de bloggare som ger mig glädje och inspiration, men jag tyckte att det skulle vara en skojig idé att efterapa".

Nu vet jag att denna idé kom av bloggaren Lilla T, en blogg jag ännu inte haft tid att fördjupa mig i men nu har jag ju länken här så nu tappar jag inte bort henne :-)

Veckans bloggare enligt Tesslan är:

Naimas Design

Bakom bloggen ligger en tvåbarnsmamma härifrån mina egna trakter. Denna mamma har jag faktiskt träffat både en och två gånger. Ena gången haffade hon mig på Gittes för att hon kände igen mig, andra gången sökte jag upp hennes stånd på Maria Magdalena marknad i Åhus. Hennes kläder ÄR verkligen lika fantastiska som de ser ut att vara. Mer välsydda och strukna plagg får man leta efter, för att inte tala om mjuka och goa. Själv fastnade jag för den tunika/klänning jag visar här nedan, men tyvärr hade hon inte den storlek jag eftersökte. Nackdelen med att shoppa unika saker. Man har valet att "avstå att köpa" eller "att köpa och spara inför framtiden". Dum som jag var valde jag det förstnämnda. Hallå Tesslan! Ungar växer ju!!!!

Bilden är lånad av Naimas.

Denna klänning andas glädje och får det att spritta i kroppen av lycka. Och nästan alla plagg som sys hemma hos denna mamma verkar ge mig samma känsla. Nu vet jag inte om hon lägger upp alla sina alster här i bloggen, men dem hon lägger upp här är rena färgpaletterna.
Folk brukar fråga mig hur jag hinner sy med tre barn, men jag skulle vilja fråga skaparen bakom Naimas hur HON har tid att sy. Detta är en tjej jag beundrar då hon tycks viga sin tid åt fler tidskrävande hobbys än bara familj och sömnad. Se här vilken härlig träningskompis hon har lyxen att ha hos sig dag ut och dag in.


Bild lånad av Naimas

Jag har själv varit hundägare till en krävande hundras - schäfer, men var tyvärr tvungen att avliva honom hösten 2009 så jag vet hur mycket jobb det är med hundar. Men nu är jag övertygad om att mamma Naima inte ser det som jobb, utan bara som en glädjespridande familjemedlem.

Fortsätt sy dina underbara kläder och skänk oss andra inspiration är det jag vill förmedla till denna tjej. Jag vet inte om ni andra tycker att jag är lite märklig men jag har faktiskt för vana att kika in i hennes blogg de dagar inpirationen tryter. Och alltid går jag då ifrån datorn full av nytankad energi jag vill tillägna min egen symaskin.

Innan jag lämnar datorn nu och går för att förbereda dagen av sällskap med lånad schäfer (ska vara hundvakt) vill jag tipsa er om att besöka Gittes Stuvkällas nystartade blogg.

Besök min webshop där jag lägger ut plagg man kan beställa

Var med i min GiveAwAY och vinn ett par ReDo-muddjeans.

Gilla mig på Facebook också!

Anmäl dig till mitt nyhetsbrev och ta del av specialerbjudanden först av alla!

Kom och titta här nu

2011-01-26T12:53:00.000+01:00

Jag har haft ett hedersuppdrag! Det känns i alla fall som ett hedersuppdrag. Jag fick komma bakom kulisserna på mitt eget Mecka - jag fick hjälpa ägaren till Gittes Stuvkälla att starta en alldeles egen blogg. Kika in ni också. Det kommer bli så roligt att följa ägaren Sofias dagboksanteckningar.

Jag har en idé! Kom och se!

2011-01-25T12:17:00.001+01:00

"Är du också en sådan person som det fullkomligen spruddlar idéer ut ur öronen på? Sån är jag och jag vet inte hur jag ska hinna med att fånga upp all inspiration och alla idéer. Har ni några förslag?"

Ja så löd min status på facebook för en tid sen. Med hjälp av de förslag jag fick in bestämde jag mig för att göra en idépärm. Förut har jag skrivit ner alla mina idéer i kollegieblogg. Gärna olika av någon anledning. Med tiden har dessa block antingen försvunnit eller har något barn hittat det klottrat över mina idéer med olika härliga färger. Idépärmen som jag för snart ett år sen köpte på Pingstkyrkans loppis för 5 kr klädde jag med tapet från en tapetkatalog för att slippa dess tråkiga svarta färg och dess slitna kanter. Tapetvalet kunde varit bättre men de allra finaste och färgladaste bitarna sparar jag till ett större projekt. Men det blev i alla fall bättre än svart. Texten har jag gjort genom att helt enkelt skriva på ett tidningsblad och klippt ut efter konturerna på texten. Enkelt med pilligt.

Det första jag sen gjorde var att inköpa ett register i plast för bästa hållbarhet samt allra längst fram i pärmen sätta i massor av tomma A4-blad. Vita och linjerade. Efterhand som jag nu får en idé kan jag klottra ner dem på ett papper och vid senare tillfälle organisera dessa idéer så de hamnar under rätt flik. Det är rena befrielsen att bli av med alla tankar och slippa allt letande efter papper och rätt block. Nu har jag allt samlat. Och eftersom köket är mitt bästa rum står den så fint på arbetsbänken intill kylen där. Alltid nära till hands!

En sväng till Gittes har det också blivit och hem i påsen fick dessa söta apor följa med. De rosa aporna som jag gjorde ett inlägg om här tog slut snabbt och så även de blåa aporna (dem ville jag också köpa, men hann inte innan alla andra tydligen). Kvar finns nog några meter av tyget nedan och jag skymtade även rött med bruna apor och grönt med bruna. Men för er som inte hann slå era stora lovar om tygerna så kommer det mer om 2-3 veckor fick jag besked om.

Namnbralla med spunk!!!!

2011-01-23T20:57:00.003+01:00

("Spunk: quality of mind showing enthusiasm, boldness, energy, courage, determination and motivation")

Sista beställningen från julmarknaderna är nu sydd. En namnbyxa till en lite större kille. Det finns inte så mycket att säga om denna byxa mer än att den är i stl 122 och är sydd i mjuk och go velour från Gittes. Och på tal om Gittes så håll utkik. Tror snart att det dyker upp en blogg därifrån :-). Mitt inlägg om det här tyget gjorde tydligen att en hel del personer hörde av sig dit och det ska nu bli riktigt skoj att se om det kommer ytterligare intresse därifrån för vad internet kan ha att erbjuda.

Under veckan ska jag beta av en beställning som legat ända sedan i somras. Ett sista par linnebyxor till min styvfar. Träkonstnären! Under en mycket upptagen period i höstas meddelade han mig att jag inte behövde stressa med byxorna då det ju ändå inte var sommar. Och jag tog honom verkligen på orden. Men att ha ett beställningsUFO (unfinished object) liggandes så länge känns bara inte okej. Varken för mig själv eller rent yrkesmässigt. Så dessa byxor ska betas av från listan nu.

Sen vet jag att det finns en tjej där ute som otåligt väntar på sin egendesignade tröja/tunika. Nämligen min brorsdotter. I födelsedagspresent strax efter jul fick hon ett presentkort som bjöd henne på en helt egen design uppsydd i vilka tyger hon än kunde hitta i mitt förråd. Men mer om den när den väl är levererad.

Den som väntar på något gott.......*ler*

Om du också är intresserad av att beställa en namnbyxa kan du göra det här!

Det känns riktigt roligt att sy nu igen och jag blir så förvånad varje gång jag tänker på det. Ena dagen vill man bara kräka över symaskinenerna, sen när man avslutat en massa som är på gång eller tagit en paus växer lusten sig oerhört stor igen. Undrar egentligen hur länge jag kommer sy. En dag gör jag kanske så här med alla mina trådrullar :-)

http://www.sticksandbricksnoho.com/?expref=next-blog

Nu hoppas jag på en härlig vecka med mycket sol! För det behöver jag.

Besök min webshop där jag lägger ut plagg man kan beställa

Var med i min GiveAwAY och vinn ett par ReDo-muddjeans.

Gilla mig på Facebook också!

Anmäl dig till mitt nyhetsbrev och ta del av specialerbjudanden först av alla!

Loppisfynd

2011-01-23T09:29:00.001+01:00

Jag och sambon har bestämt oss för att nu framöver besöka stans alla olika second hand-butiker. Så här i slutet av en föräldralediget, men ändå en hel del kvar börjar det märkas i plånkan att pengarna inte längre ramlar in i samma takt som de far ut. Och då är ju loppisar kanon om man behöver grejor till hemmet eller grejor att pyssla med. Hittade duken ovan. En ganska stor sådan. Diametern är säkert 1,75 m. För att överhuvudtaget kunna fotografera den fick jag låtsas att det var en "tok"-ring - endast när man står inne i ringen får man skrika och bära sig tokigt åt. Det tyckte ungarna var aaaaalldeles för kul, men sån tur var så varade det inte så länge för duken åkte raskt ner i tvättmaskinen när det blev för mycket oljud omkring mig. Framför mig ser jag en anorak av något slag till en av mina tjejer, men av erfarenhet så vet jag att det mest troligen kommer bli en hyllvärmare några år för att sen sluta med att bli något helt annat.

Inför stundande återbruksprojekt passade ju dessa gigantiska jeans bra. Endast 5 kr. Och jääääääääääääääääättestora. Kvällen innan hade jag konstaterat att ett av mina kjolmönster nog var för stora för att kunna få ut på ett och bara ETT halvt byxben som jag lyckats med på mindre jeans, men nu var det problemet löst ju :-)

Sist men inte minst vill jag berätta att mössan som jag mottog för snart ett år sedan av Strumpetossa nu tituleras som "Min bästaste mössa" av sonen :-)

Och när vi ändå talar om Strumpetossa så vill jag passa på att berätta att jag numer har en produkt på Hantverksmarknaden som Johanna med Strumpetossabloggen håller i tillsammans med en vän. (Förlåt Johanna för att jag är sen in med både avgift och kontrakt). Vill du också sälja där så ta kontakt med Johanna på mail info@hantverksmarknaden.com.

Gör egna tvättlappar

2011-01-22T11:00:00.000+01:00

De senaste dagarna har jag inte sytt så mycket. Håller på att avsluta de sista paret namnbyxor från julmarknadsbeställningarna, men då då muddväven tog slut fick jag pausa. Då beslutade jag mig för att ta tag i en (av alla mina) idéer om att göra egna tvättlappar, något som jag kände att jag inte kunde vänta längre med då jag ju ska börja sälja via återförsäljare snart.

I november fick jag ett tips av Wimsan Kids om att använda transferpapper och det har jag nu testat. Hur lätt som helst! Och billigt. Jag har varit på vippen att beställa från MinaNamnband hur många gånger som helst men nu är jag glad att jag tålmodigt väntat med det.

Om du också vill göra dina egna tvättlappar kommer en kort beskrivning här.

1) Leta upp tvättsymboler på internet. Jag googlade mig fram.

2) Sätt samman din egen tvättlapp i ett fotoredigeringsprogram.

3) VIKTIGT! Du ska nu göra din tvättlapp spegelvänd.

4) Kopiera nu din bild över till ett vanligt WORD-dokument. När du klistrat in din tvättlapp där klickar du på bilden så att den blir markerad.

5) För att på lättaste sätt kunna bygga flera tvättlappar bredvid och under varandra måste du nu göra följande: i bildobjektsredigeringslisten (kallar jag själv den) klickar du på den lilla fyrkant som ser ut att vara randig och har en bild av en hund på sig. Välj "Tätt". Istället för svarta fyrkanter runt din markerade bild kommer där nu att vara vita ringar i markerat läge.

6) Börja med att skriva ut en testsida så att du kan se att texten och tvättsymbolerna inte är blir en alldeles för bred tvättlapp för det band du valt att ha som bas. Själv rekommenderar jag vanliga vita bomullsband. Sidenband blir alldeles för styva när de är färdiga. Om bilden är för stor får du förminska den lite. Hur du gör detta är basic knowledge tror jag.

7) NU kan du flytta din bild var som helst i ditt dokument och montera flera stycken likadana bilder bredvid varandra och ovan och under varandra genom att kopiera.

8) När hela sidan är fylld är det dags att skriva ut på transerferpapper. Där följer du de instruktioner som finns med i förpackningen.

Mina spegelvända tvättlappar utskrivna!


Papper inköpt på Panduro. Finns även på Clas Ohlsson till billigare pris					!

Det färdiga resultatet ser ni i första bilden i inlägget!

Lycka till!

Veckans blogg är.....

2011-01-21T07:21:00.001+01:00

...en hemlis en en stund till. Först vill jag berätta om det där med veckans blogg.

Det är en idé jag fick för några månader sedan när jag trillade in på en annan bloggares sida. Minns tyvärr inte vilken nu. Denna bloggare hade i alla fall som grej ett tag att hon gjorde lite reklam för andra bloggar i sin egen blogg. Anledning till denna extra reklam var oftast så enkel som att hon själv gillade bloggen pga alla läsvärda saker hon kanske hittade där eller alla fina bilder. Motiveringen var aldrig särskilt krånglig utan det räckte med att bloggen i fråga gav henne lite mer glädje och inspiration än vad andra bloggar gjorde. Dessutom tyckte hon det var ett bra sätt dela med sig av länkar som jag själv anser det görs för lite av. Framför allt i bloggar som inte är sybloggar.
Många är dock de bloggare som ger mig glädje och inspiration, men jag tyckte att det skulle vara en skojig idé att efterapa.

Veckans bloggare enligt Tesslan är:

Solig

Av någon anledning så har hon aldrig fastnat i min lista över bloggar jag följer, men jag har ändå lyckats följa hennes skapande. Denna tjej och jag har faktiskt en gemensam kompis och jag hoppas att hon på ett eller annat sätt känner sig lockad av vår inplanerade syjunta, för det hade varit sååååååååå skoj att ha henne med där.

När man besöker Solig-bloggen möts man av en överväldigande värme i form av mycket oranget, rött och gult. Färger som jag inte innan köpt så mycket tyg i, men tack vara denna fantastiska eko-sömmerska blivit helt galen i. Planerar en vårjacka till mig själv i dessa färger nu till och med.

Klicka på bilden nedan och läs om hur det Soliga 2010 var!

Solig beskriver sina kläder så här:

"Lite solsken i vardagen

Solig är glada färger och mönster, kläder som inte gör skillnad på flickor och pojkar, allt sytt av mig oftast i återanvända tyger. Så inget barnarbete, inga miljögifter, inga påtvingade könsroller- kläder för en lite bättre värld helt enkelt!"

För er som inte redan följer Solig - gör det nu! Det ska jag göra. Hoppas ni blir lika inspirerade som jag har blivit.

Besök min webshop där jag lägger ut plagg man kan beställa

Var med i min GiveAwAY och vinn ett par ReDo-muddjeans.

Gilla mig på Facebook också!

Tights!

2011-01-19T21:53:00.001+01:00

Beställaren till dessa klänningar önskade tights/smalare byxor som skulle matcha den tidigare beställningen och valen föll på brun velour att matcha med denna klänning och lila stretchfrotté att matcha med denna.

Nu återstår bara att få tag på mottagaren och hoppas att denne blir nöjd :-)

Att sy tights var en väldigt enkel och snabb process och jag kommer definitivt ge mig på det igen. Det hinns nog inte med denna våren då så mycket är på gång, men till hösten kommer det nog bli några varmare tights till mina donnor.

Besök min webshop där jag lägger ut plagg man kan beställa

Var med i min GiveAwAY och vinn ett par ReDo-muddjeans.

Gilla mig på Facebook också!

När jag kom hem idag...

2011-01-18T21:20:00.001+01:00

...hade det svängt förbi en snäll själ här...och ställt 2 tapetkataloger på trappen. Tack snälla! Undrar vad för spännande jag ska hitta på med dessa då. Har så många projekt på gång och tankar i huvudet som innefattar tapetbitar.....måste bara välja ETT av dessa och få till en början.
Men först ska jag välja vilka bitar som kan avvaras - till klippsugna småbarnsfingrar :-) För de allra bästa godbitarna tänker jag behålla för mig själv.

Såklart innehöll katalogerna många fler under-ark men jag har valt att visa dem färggladaste här. Lämpligt nog närmar sig ju Alla Hjärtans Dag och då kanske de med hjärt-motiv kommer väl till pass.

Ska bli skoj att ha något att bryta av vardagen med....och inte bara sy! Sömnad är kul, men inget man kan dela med resten av familjen. Men tapeter kan alla klippa i och klistra något skoj av ju. Barnen blir ju bara större och större och snart är minstingen i den ålder då det är ännu mer omöjligt att ägna sig åt sömnad under deras vakna tid. Så det har jag gett upp för ett tag sen (syr i princip bara när dem sover nu). Men detta har fört med sig pysselabstinens....men nu ska det rådas bot på det :-)

Gittes: nytt, snyggt, härligt......BILLIGT! Köp nu!

2011-01-17T20:58:00.000+01:00

(saknade den klassiska kronan så jag fick lägga min telefon för att visa storleken på aporna)

Skulle bort till Gittes och "bara köpa" lite grå velour till en namnbyxa jag fick en beställning på under en av julmarknaderna. Då berättar personalen för mig att de har fått in nya jerseytyger med barnmotiv på - APOR och FLODHÄSTAR!!!! Såååååååååå härliga. Jag kunde bara inte gå därifrån utan att köpa med mig lite apor hem. Kan informera att det förutom denna rosa variant även finns blått med bruna apor, grönt med bruna apor, rött med bruna apor....och en som jag ångar att jag inte köpte: brunt med vita apor!!!!

Gittes ligger ju lite efter när det gäller det där med en riktig webshop (jag försöker få in dem på det spåret då jag tror dem missar en stor del av marknaden utan denna kanal utåt) så jag tänker frivilligt göra lite extra-reklam för dem här i min blogg.

Tygerna är av 95% bomull och 5% lycra och är av singeljersey. Mycket elastiska och mycket mjuka och sköna. Och det bästa av allt: De är så otroligt BILLIGA jämfört med vad vi nog är vana vid här i bloggvärlden. Endast 125 kr per meter.

De har endast en rulle av varje färg så det är först till kvarn som gäller. Har en känsla av att dessa härligheter kan ta slut ganska snabbt då så det gäller att "ligga på" nu om ni är intresserade. Avsaknaden av webshop innebär att ni antingen får ringa dit på tel.nr 044-225012, eller maila till följande adress: info@gittes.se

Berätta gärna att ni sett denna nyhet i bloggen KroKKoFin så kanske jag snart lyckas övertyga dem att skaffa en ordentlig webshop *skrattar*.

Har för avsikt att lägga upp fler bilder av deras nya tyger i dagarna som kommer.

Pingviner som går omlott!

2011-01-16T19:45:00.002+01:00

På den stora julmarknaden som jag medverkade på under andra advent-helgen fick jag en "beställning" på en omlott-tröja. Eftersom jag aldrig förr sytt en sådan kom vi överrens om att jag skulle sy upp en i det tyg kunden valde och om hon blir nöjd med den ska hon köpa den, om inte - så säljer jag den i min webshop istället.

Det var en liten utmaning kan jag tala om. Men vilken tur att jag gillar sådana då. Utmaningar alltså. Jag har utvecklats som sömmerska otroligt mycket under det gångna 2010 (mycket tack vara alla er bloggare som också skriver - och visar era underbara bilder av era verk). En hel del "credit" måste dock alla kunder få också. Särskilt dem som önskat plagg som jag inte redan haft mönster på. Som denna omlott-beställning. När någon beställt något som jag inte redan har mönster på innebär det att jag måste GÖRA ett sådant och VIPS så har min mönsterbank vuxit ytterligare något. För att inte tala om all den erfarenheter det ger. Jag har nu hela tre arkivmappar fulla med mönster. Byxor, tights, bodys, klänningar, shorts, mössor, tunikor, t-shirtar och mycket mera.

Nu är det projekt avslutning som gäller och jag försöker avsluta alla gamla projekt för att med gott samvete kunna ägna mig åt ett lite större projekt. Många har kanske förstått att jag står inför en företags-start och jag har faktiskt lyckats skaffa mig både en och två återförsäljare av mina kläder. Skoj!

Och du! Om du inte syr själv så anmäl dig till mitt nyhetsbrev-utskick som börjar snart.

Snart kommer nyhetsbrevstjänsten igång och som prenumerant kommer du inte bara få ta del av vad som händer hos KroKKoFin by Tesslan...du kommer få ta del av det först av alla!
Förutom detta kommer brevet innehålla annat smått och gott som du som förälder, mormor eller annan person med barnsligheter omkring dig kan ha nytta av. Tex uppsnappade tips om husligheter, billigt och bra småbarnspyssel osv.
Tesslan är nämligen inte bara bra på att sy - hon är pysslig också och älskar att dela med sig av tips som ibland kan vara det där lilla extra som gör dagen lättare och gladare när man har barn i sin närhet!
Gå till webshoppen NU och registrera er som prenumeranter. Nere till höger hittar ni den lilla värdefulla rutan!

Besök min webshop där jag lägger ut plagg man kan beställa

Var med i min GiveAwAY och vinn ett par ReDo-muddjeans.

Gilla mig på Facebook också!

Suit

2011-01-14T10:38:00.000+01:00

Har sytt min allra första suit enligt denna modell. Beställningen är från en kompis och den har fått vänta aaaaaaaaaaaalldeles för länge. Egentligen skulle den ha ärmar också men tyget tog slut. Därför fick det bli en ärmlös variant. Hoppas hon blir nöjd ändå. Annars dyker den upp i shoppen snart.

Glöm inte anmäla er till min giveaway om ni inte redan gjort det!

Kjolfabrik

2011-01-13T13:43:00.001+01:00

Jag har experimenterat med sambons gamla jeans och denna kreation har fötts! En klockad snurrkjol till min stortös. Längst ner sydde jag fast en remsa med rullfåll i båda sidor. För att få lite mer färg i jeansplagget valde jag att sätta turkos tråd i overlocken och tyckte sen att röda knappar ut min knappsamling skulle passa bra. Allt utom muddväven och tråden är återvinningsmaterial från andra plagg.

Efter att jag betat av julmarknadsbeställningarna och diverse annat kommer jag starta upp en liten kjol och jeans-fabrik här hemma. Har ett större projekt på gång nu. Frågan är bara om jag ror det i land i tid. Tycker att tid är just det jag redan har brist på tyvärr. Tomten svek mig denna julen igen och jag fick inte mina efterlängtade 35-timmars dygn nu heller. Suck!

Besök min webshop där jag lägger ut plagg man kan beställa

Var med i min GiveAwAY och vinn ett par ReDo-muddjeans.

Gilla mig på Facebook också!

ALFRED blir nog glad

2011-01-12T14:59:00.001+01:00

Det hoppas jag i alla fall.

Byxan är en beställning från en av julmarknaderna!

Missa inte min giveaway. Då kanske du också blir glad!