Grodan förvandlades till en prins!

 

Häromdagen drog jag fram ett myggnät med magnetlås i mitten anpassat för dörrar ur tygförrådet. Vi köpte det redan förra sommaren, men det kom aldrig upp ur förpackningen då pga både felköp och sen fel mått på mackapären. Men syvan som jag är nu ett år senare insåg jag att det ju borde vara lätt som en plätt att bredda det där "draperiet" genom att klippa av några centimeter i kanten på ett påslakan. Så det gjorde jag. Och den delen av påslakanet som jag INTE använde till detta hamnade sen på ett bord. Där det låg och "låg till sig". Det låg till sig så pass jag i förrgår tänkte  

"Ah, jag är så sugen på att sy något till mig själv. Det där tyget kan ju vara snyggt i en tunika. Det tar jag! Blir det inte bra så gör det inget för det är ändå inget favorittyg." 

Men en favorit har det blivit. Jag är SÅ nöjd! Man skulle kunna säga att jag än en gång "gjort en Hillefant", för det var ungefär samma tillvägagångssätt som min käre vän Helena (som jag förresten inte sett på oerhört länge nu känns det som) brukar tillämpa när hon syr. Dvs man har en tanke - skissar lite på måfå - sätter sig vid maskinen och låter sax och maskin leva sitt eget liv - och VIPS har en underbar kreation fått liv!

 

Faktiskt så kan man säga att det är helt och hållet Helenas förtjänst att denne tunika fick liv. Det var så att jag för några månader sedan fick en tunika/klänning av henne som jag spanat på i något år i hennes garderob. När hon gallrade gav hon den till mig. Den var sydd i ett underbart jerseytyg och är oerhört skön, men tyvärr framhäver den mina sämre kroppsdelar och visar de sämsta sidorna av den, men ett parti blev faktiskt oerhört snyggt i denna tunika - AXLARNA!

"Om jag ändå hade kunnat försöka göra ett mönster av den tunikan fast riktat till att sy i bomullsväv....Hmm", började jag då fundera. "Jag blir ju så snygg över axlarna i plagg som är skapade på det sättet."

Jag bredde ut tunikan på köksbordet, tog fram byggplasten och overheadpenna.....och började skissa - klippa - och sy. Och det gick helt åt helsike fel! Oket som skulle gå löpa ner till under bröstet slutade mitt på bröstet istället. Såklart! Jag hade ju glömt lägga till lite extra just där! Jerseytyg är ju ofta stretchigt på alla håll och kanter mer eller mindre. Därför fick jag idén helt enkelt bara kapa överdelen i axelpartiet och sy in en extra bit för att få till överdelen som jag ville. Jag klippte denne bit dubbelt så bred som ursprungliga "axeldelen" för att få till det där härliga rynket över axlarna. Och jag tycker att jag blev så snygg!

Visst är det skoj när något som man förväntar sig ska bli sådär blir SKITBRA!!!!!